Daniel Saidi (Misfortune/Eblis)
För ca 15 år sedan hade vi på T.C Crew regelbunden kontakt med Daniel Saidi då han släppte demos och även plattor med sina Black Metal band Misfortune & Eblis och även mer ”vanlig” musik under eget namn. När detta intervju-projekt startades kändes det givetvis helt rätt att kontakta den alltid lika trevliga Daniel för att kolla vad som hänt sedan sist. Vi kan även passa på att rekommendera er att kolla upp hans projekt då de definitivt förtjänar mer uppmärksamhet än de fått genom åren.
Vad sysslar du med nuförtiden? Är du fortfarande aktiv inom musiken?
Jag valde att sluta spela i band när jag fick mitt första barn. Den lilla fritid föräldraskapet för med sig de första åren, valde jag att ägna åt vänner, öl, bio och ren fritid, istället för att ha heta diskussioner om bryggor, riff och gitarrvolymer i en svettig replokal. Jag håller fortfarande på med musik, men bara hemma och på egen hand. 
Idag jobbar jag som systemutvecklare, vilket är mycket mer kreativt än det låter. Det har på många sätt har tagit över den passion jag tidigare kände för musiken. I vissa appar jag skapar får jag möjlighet att arbeta både med kod, grafik, ljud och musik. Det är fantastiskt.
Som du vet är jag ju ett stort fan av ditt soloprojekt från slutet av 90-talet/början av 2000-talet och tycker faktiskt att det är lite konstigt att du inte fick större uppmärksamhet då det begav sig. Om jag inte minns fel så fick du ändå någon låt spelad på P3? Vad har du själv för känslor kring denna musik nuförtiden?
Jag är väldigt smickrad över att du fortfarande tycker om den musik jag gjorde för så längesedan. Tack!
Det är lustigt att min första inspelning är den som har fått mest uppmärksamhet. Jag kunde knappt spela, än mindre sjunga och slängde ihop två låtar hemma hos en långt ifrån frivillig (men grym) hemstudioägare. Jag lade ner betydligt mer arbete på mina andra band, men det är ingen som hör av sig om det materialet idag.
Angående uppmärksamhet, eller bristen på sådan, är jag alltid mer aktiv och engagerad i själva skapandet än att förvalta det jag redan har skapat. I rätt händer hade mina låtar säkert kunnat få större spridning, men jag var alldeles för intresserad av att sitta och fila på en ny text i tre veckor, än att sprida det jag redan har spelat in.
Det stämmer att jag fick min musik spelad i radio under en period. Jag uppträdde även i både P3 och Rockklassiker och i ett par TV-program. Hade jag lagt tid på att STIM-anmäla mina låtar ordentligt, hade jag kanske sett en check på några tjugor i brevlådan, men icke.
Som den hårdrockare man är så undrar jag vad du har för band till denna genre nuförtiden (du släppte ju ändå några Black Metal plattor med Misfortune)? Är det mest gammal hederlig Heavy Metal som ligger dig varmast om hjärtat isåfall eller är du fortfarande intresserad av Death/Black metal? Var det några särskilda band som ni inspirerades av i Misfortune?
Jag lyssnar fortfarande mycket på metal, men sorgligt nog nästan bara på det jag lyssnade på när jag var aktiv inom genren. Jag är hopplöst efter när det kommer till det som släppts efter 2000. Som tur är har jag vänner som är väldigt aktiva, så jag blir fortfarande handmatad med bra metal och hänger med på en del spelningar.
Misfortune inspirerades till en början av band som Pantera, men influeras sedan allt mer av band som At The Gates, Carcass och Dissection. När vi släppte vår första EP hade dessa influenser tagit över helt, utom kanske i ett och annat gitarrsolo. Man kan, och får, inte rensa bort Dimebag ur sina influenser.
Vad har du för favoritband/artist?
Jag har inga direkta favoriter idag, utan lyssnar på väldigt mycket (och väldigt mycket olika) musik. Pantera och QOTSA åker ofta på av gammal vana, men jag lyssnar på allt från Slipknot till Elliphant, Skrillex och Internet-band som Autotune the News och Epic Rap Battles of History.
Jag har snarare tröttnat på många gamla favoritband och -artister. Kent och Winnerbäck var länge stora favoriter och inspirationskällor, men nu dras jag mer mot det som (för mig) är nytt och annorlunda.
Vilken/vilka är din absoluta favoritplatta/plattor genom tiderna?
Om jag ska välja två skivor som påverkade mitt liv och håller än idag, måste jag säga Painkiller (Judas Priest) och Vulgar Display of Power (Pantera). Samtidigt är mycket av det som släpps idag fantastiskt, och hade förmodligen varit lika omvälvande om det hade kommit när jag var ung.
Vad har du för favoritfilm(er) genom tiderna?
Jag ser väldigt mycket film, men det här med favoriter är lika svårt här. Jag älskar skräck från 60- och 70-talet (Omen, Rosemary's Baby, The Shining etc.) och Sci-Fi från 70- och 80-talet (Terminator, Aliens etc.), men mycket nytt är självklart också svinbra.
Men vad fan skriver jag? Mina favoriter är givetvis Office Space, The Big Lebowski, Kingpin och Orgazmo...och norska Showbiz!
Har du några favoritböcker/författare?
Just nu läser jag George R. R. Martins A Song of Fire And Ice-böcker på engelska, och det är det mest välskrivna jag har läst på länge. En svensk författare som otippat knockade mig med sitt sätt att skriva är Carl-Johan Vallgren.
Vad är du mest stolt över gällande alla dina egna projekt? Misfortune, Saidi, Eblis eller något annat?
Jag är stolt över dem alla, på olika sätt.
Misfortune var roligt, eftersom jag fick spela med fantastiska musiker och redan som 17-åring fick ordna med allt från bokningar och intervjuer till kontrakt med utländska skivbolag. Jag är väldigt stolt över att jag fick allt det att fungera, även om jag skulle ha gjort mycket annorlunda idag.
Saidi (och Kollektivet) var fantastiskt på ett annat sätt, på grund av den starka gemenskapen vi hade. Att skriva egna låtar och sedan få spela dem tillsammans med sju/åtta andra musiker var helt otroligt. De som gillade vår musik var dessutom väldigt engagerade i bandet.
Vilket är det stoltaste ögonblicket i musikkarriären? Något speciellt minne som gör dig extra lycklig?
Jag hade ju aldrig någon "karriär" inom musiken, men har upplevt mycket roligt. Att ha personer som står längst fram och sjunger med i ens låtar är alltid smått overkligt, liksom när par kommer fram och förklarar att de har någon av mina svenska låtar som "sin" låt (har faktiskt hänt mer än en gång, sjukt nog).
Ett sjukt minne var när jag arbetade på Sony BMG, och vi från skivbolaget hängde på Hultsfredsfestivalen. Då kommer två tjejer plötsligt fram och skriker "Shit, det är ju Saidi" och slänger sig om halsen på mig framför mina kollegor. Rätt otippat.
Har du någon favorit TV-serie? Har du tex sett några av mina favoriter The Walking Dead och/eller Dexter? Eller kanske "Game of Thrones" med min favorit Joffrey är något som du njuter av?
Jag plöjer TV-serier och har sett allt av GoT och Dexter. Däremot fastnade jag aldrig för The Walking Dead. Game of Thrones är fantastiskt på alla sätt och vis, men Dexter tappade tyvärr en hel del i de sista säsongerna.
Andra serie-favoriter är Six Feet Under, Sopranos och Battlestar Galactica. Riktigt gammal favoriter är Twin Peaks och Riket, som jag ser om då och då. Det ska bli roligt att se hur Twin Peaks återkomst blir.
Hinner du med att kolla några filmer i ditt späckade schema? Isåfall vore det intressant att veta om du har sett och gillar tex Kick-Ass eller The Road?
Jag plöjer som sagt även mycket film, och älskar både Kick-Ass och The Road. Jag omvände till och med min pappa när vi såg Kick-Ass tillsammans. Han var sjukt skeptisk, ända tills Hit-Girl hade sin första slaktar-scen. Jag kan även rekommendera The Road som bok, och då på engelska.
Under den senaste tiden har jag lyssnat mycket på Magnus Ugglas senaste album som har en betydligt mörkare ton än de övriga. Är detta album (Innan filmen tagit slut) något du själv lyssnat på och vad är isåfall din uppfattning?
Jag lyssnar inte på Magnus Uggla. Han kan ju dock skriva jävligt bra låtar av väldigt olika karaktär, så jag tvivlar inte på att han kanske testar lite nya grejer nu. Jag har lite svårt för hans sätt att sjunga, så det tar ofta över när jag försöker lyssna på honom.
Som ett stort fan av svenska kriminalfilmer måste jag även passa på att fråga vem som är just din favorit? Den nerstämde Wallander, den desillusionerade Beck eller min personliga favorit Arne Dahl?
Jag har dock pinsamt nog inte läst en enda Wallander, Beck eller något av Dahl...borde jag det? Jag läser en del svenska deckare, men tycker att det mesta lämnar mig oberörd och tom efteråt.
Har du någon speciell dryck som njuter lite extra av vid speciella tillfällen? Kanske ett glas rött uppskattas eller kan det även slinka ner lite Mekong eller Mummelmann emellanåt?
Öl, vin, whisky, konjak - allt går ner! ...men Mummelmann låter lite väl experimentellt för min smak.
Som du kanske märkt ligger musik och film mig väldigt varmt om hjärtat och speciellt svenskt då jag anser att det håller lite högre klass än det mesta. Vi har ju tex stoltheter som ABBA, Europe och Roxette att vara glada för inom musikens värld. Är detta något som faller dig i smaken?
Om man ser utöver de band du nämnde (ingenting jag lyssnar på särskilt ofta), är jag otroligt imponerad över Sveriges prestationer inom en rad områden.
Vi kan göra väldigt bra film, även om det inhemskt produceras (för) mycket skräp av en okritisk kändiselit. Svenska skådisar och regissörer syns i allt fler internationella filmer, och presterar generellt bra. Det är ju helt sjukt att vi har så många stora roller i t.ex. Mission Impossible 4, Robocop etc.
Vi är även grymma när det kommer till musik, både i stort och smått. Robyn gör återkommande saker på SNL, Roomie dominerar Autotune The News cover-lista, Elliphant bryter ny mark, Little Dragon gör saker vi aldrig får höra talas om etc.
När det kommer till litteratur är vi i världsklass även där, speciellt när man ser svenska deckare på flygplatser runtom i världen. Den svenska deckargenren har tagit världen med storm, och är lika självklara referenser som Abba och Bergman när man pratar med folk världen över.
Men det slutar inte där. Om man ser bortom nöjesindustrin, är vi även otroliga i IT- och spelbranchen. Stockholm är en av världens ledande städer i den västerländska startup-kulturen, och vi har otroliga framgångar som Spotify och Minecraft att inspireras av.
Vi bor i ett fantastiskt land.