David Birde (Brainpool)

Vid mitten av 90-talet var det (och är än idag) stor Roxette-dyrkan på T.C-kontoret. På så vis vi fick upp ögonen för Brainpool när de var förband till just Roxette under "Crash! Boom! Bang!"-turnén. Efter tre plattor hoppade plötsligt sångaren Janne Kask av bandet men Brainpool lever fortfarande kvar med de tre återstående medlemmarna. Sedan Kasks avhopp 1997 har det bara blivit två nya plattor (den senaste 2004), så nyfikheten över hur det står till med bandet var stor. Gitarristen och låtskrivaren David Birde svarade på våra frågor.

Hur är läget med Brainpool nuförtiden? Har ni något nytt på G?
Jodå, det är helt ok med oss, men det blir ju sällan något gjort. Tror vi har påbörjat fyra nya skivor sedan 2004 som vi av olika anledningar inte lyckats slutföra. Men nu är vi på gång igen och spelar in som aldrig förr. Vi ska dessutom gigga snart, den 22 december på Blå Båten i Malmö. Ska bli kul.

Varför spelar ni inte några "gamla" låtar på era spelningar? Har ni valt att ta avstånd från plattorna med Janne Kask eller tycker ni helt enkelt inte om de första plattorna längre? Hur har fansen reagerat på detta?
Alltså, vi har testat att spela gamla låtar ibland, men det blir liksom inte bra. Det ska vara Janne på sång på de låtarna. Dessutom passar de inte särskilt bra ihop med hur vi låter idag. Med vissa undantag, Tomorrow spelar vi ofta och det funkar bra. Ibland har vi också någon gästartist och då är det bara kul att spela gammalt.

Hur var det att åka med som förband till Roxette runt hela världen i mitten av 90-talet? Fanns det någon av er som faktiskt gillade Roxette?
Det var väldigt kul ibland och väldigt tråkigt ibland. Det är en ganska tuff utmaning att spela för en full ishockeyarena när ingen egentligen vill se dig. Vi märkte att det krävdes en väldigt stor ansträngning för att lyckas vända publiken. Ibland klarade vi det – men oftast inte.
Nej, det var väl ingen av oss som gillade Roxette. Kanske mest Janne, som alltid gillat hits. Christoffer var svag för en eller annan låt har jag för mig. Jag och Jens var mest emot.

Är/var det tröttsamt med alla frågor ni får/fått från Roxette-fans som mer handlar om just Per & Marie istället för er själva (och detta just för att ni spelat förband till dem)? Jag minns att jag har läst någon intervju med någon av er där i stort sett alla frågor handlade om just Per & Marie.
Ett tag kändes det lite segt att alltid prata om Roxette-kopplingen, men vi hade ju delvis oss själva att skylla. Nuförtiden känns det väl som om det där borde vara preskriberat?

Vad är det sjukaste som Christoffer har gjort?
Det är nog ändå att ha turnerat jorden runt med Roxette i fem år.
 
Har du några roliga anekdoter att berätta om från tiden då ni var som störst på mitten av 90-talet?
Oj. Ja, det har jag nog men jag kan faktiskt inte riktigt komma på någon just nu. När jag, Jens och Christoffer sitter och pratar brukar det dyka upp en massa märkliga minnen men just nu är det rätt tomt. Det enda jag kommer att tänka på är en natt när vi smorde in ett helt hotellrum i London med kokt banan. Väldigt kul just då. Inte så snällt mot stackaren som fick städa upp.

Jag har hört rykten om att er största hit "Bandstarter" faktiskt handlar om bandet Kent? Stämmer detta och vad var isåfall anledningen till detta?
Haha, nej, men däremot till viss del om deras E-tunakollegor Yvonne.

Vilket är det stoltaste ögonblicket i musik karriären? Något speciellt minne som gör dig extra lycklig?
Det är ganska jämnt mellan 2004 när vi framförde Junk med Malmö Symfoniorkester inför 10 000 personer och när vi 2006 såg Junk framföras i Los Angeles som scenuppsättning komplett med dansare och scenografi. Det börjar bli dags för ett nytt stolt ögonblick.

Som den hårdrockare jag är så är jag väldigt nyfiken på om du har några favoritband inom denna genre? Är det isåfall främst gammal hederlig hårdrock som gäller eller är du även inne på tex Death/Black Metal?
Hårdrock är egentligen inte min grej, jag var ganska rädd för hårdrockare på 80-talet. Men jag har börjat gilla en del på senare tid. Dels "gammal hederlig", som Led Zeppelin, Black Sabbath och Thin Lizzy, men också en del Black Metal, bland annat ett schweiziskt enmansband som heter Paysage d’Hiver och sjunger om mörker, kyla och snö. Fantastiskt bra tycker jag.

Vad har du för favoritband/artist?
Min allra största musikaliska hjälte har varit David Bowie ända sedan jag var ca 11 år och hörde ”Fashion” för första gången. Blev genuint ledsen när han dog i Januari. Men den sista plattan han gjorde, Blackstar, är underbart bra tycker jag. I övrigt har jag en mängd favoritartister och band, som till exempel Sparks, Kinks, Scott Walker, Grace Jones, The Associates, Mose Allison, Brian Eno, Japan, Marc Almond, Peter Hammill, Billy Childish, New Order, Van Der Graaf Generator, Luke Haines, Charlotte Gainsbourg, The Clash, Laurie Anderson, Bauhaus, Jeans Team, George Benson, Miles Davies, Neu!, Velvet Underground, Siouxsie & the Banshees, Glen Campbell, PIL, Genesis, Donna Summer, Gary Numan, The Specials, Captain Beefheart, Roxy Music, Dr, Feelgood, Iggy Pop, The Stranglers, Smokey Robinson, Justice, Talking Heads, The Byrds, Jimmy Cliff, ELO, T. Rex, Joy Division, Junior Murvin, Pet Shop Boys, Gang of Four, Momus, Love, The Isley Brothers, Small Faces, The Carpenters, Television, Four Tops, Robert Wyatt, Desmond Dekker, The Faces, Thin Lizzy, New York Dolls, Kate Bush, Sugababes, Suzanne Vega, France Gall, Kraftwerk, Buddy Holly, Can, Bobbie Gentry, Julian Cope, Suicide, Soft Cell, The Who, Yes, Fat White Family, Bill Pritchard, Pentangle, The Moonlandingz, Marsha Hunt, Robert Forster, Kite, Nico, La Düsseldorf, John Cale, Ragnarök, Pink Floyd, DEVO, Morrissey, Dead Kennedys, Ladytron, Linton Kwesi Johnson och The Bear Quartet.

Vad har du för favoritfilm(er) genom tiderna?
En av mina favoritfilmer är Orson Welles ”Den tredje mannen”. Jag är också väldigt förtjust i österrikaren Michael Hanekes filmer, särskilt "Den sjunde kontinenten” som jag har sett hur många gånger som helst. Landsmannen Ulrich Seidl är också bra, men lite mer ”in your face” än Haneke, ibland på ett dåligt sätt. Såg precis The VVitch som jag tyckte mycket om. Jag gillar feelbad-filmer, de funkar som något slags katharsis för mig. Brukar googla ”bleak movies” och inspireras. För den som vill ha superdeppiga filmer kan jag rekommendera The War Zone och The Snowtown Murders. Fruktansvärda båda två. I Sverige tycker jag att Ruben Östlund är svårslagen som filmmakare just nu.

Vad har du för favorit böcker/författare?
Francoise Sagan, JM Coetzee, Cormac McCarthy, Margaret Atwood, Karl-Ove Knausgård, Siri Hustvedt, Paul Auster, Milan Kundera, Selma Lagerlöf, James Ellroy, Knut Hamsun, Alice Munro, Joan Didion, Michel Houellebecq, Joseph Conrad, Pär Lagerkvist och många, många andra.

Har du någon favorit TV-serie? Har du tex sett några av mina favoriter The Walking Dead och/eller Dexter? Eller kanske "Game of Thrones" med min favorit Joffrey är något som du njuter av?
Jag har massor av favorit TV-serier. Bland andra Rectify, Mad Men, Gomorrah, Homeland, The Missing, River, Fargo, House of Cards, Happy Valley, Bloodline, Black Mirror och Breaking Bad. Men min absoluta favorit är nog West Wing. Jag gillar både Dexter och Walking Dead, men Game of Thrones har jag inte sett. Har aldrig riktigt lyckats engagera mig i fantasy-genren.

Under den senaste tiden har jag lyssnat mycket på Magnus Ugglas senaste album som har en betydligt mörkare ton än de övriga. Är detta album (Innan filmen tagit slut) något du själv lyssnat på och vad är isåfall din uppfattning?
Nix, jag har inte lyssnat på den skivan. Är, precis som många andra, ganska svag för Ugglas 70-talskatalog, men tappade honom kring IQ och Jag mår illa etc. Kanske ska ge honom en ny chans om du säger det.

Hinner du med att kolla några filmer i ditt späckade schema? Isåfall vore det intressant att veta om du har sett och gillar tex Royal Tennenbaums, Punch Drunk Love eller Birdman?
Ja, jag är en ganska flitig filmkollare. Vad gäller filmerna du nämner så har jag sett The Royal Tennenbaums och den gillar jag, men jag föredrar faktiskt Wes Andersons klädstil framför hans filmer. Punch Drunk Love har jag inte sett. Birdman har jag sett och gillade, men tyckte kanske att den ville ”Oscar” liiite för mycket.

Som ett stort fan av svenska kriminalfilmer måste jag även passa på att fråga vem som är just din favorit? Den nerstämde Wallander, den desillusionerade Beck eller min personliga favorit Arne Dahl?
Har inte superkoll, men jag tror att jag i så fall väljer Wallander. Han är nedstämd och det är jag med. Och så utspelar sig berättelserna i Skåne. Jag gillar Skåne mer än Stockholm.

Har du någon favoritdryck när du riktigt vill njuta av livet? Är det kanske ett glas rött som gäller eller är det thailändska guldet Mekong något som faller er i smaken? Eller varför inte en Mummelman?
Jag gillar både rött, vitt och bubblande vin. Har inga favoritmärken. När jag är törstig vill jag gärna ha en ljus och blaskig öl. Starksprit är jag mycket sparsam med, men en kall Margarita är svår att motstå.

Som du kanske märkt ligger musik, film och litteratur mig väldigt varmt om hjärtat och speciellt svenskt då jag anser att det håller lite högre klass än det mesta. Vi har ju utöver er själva tex stoltheter som ABBA, Europe och Roxette att vara glada för inom musikens värld.Är detta något som faller dig i smaken?
Jag delar definitivt din kärlek till musik, film och litteratur. Just svensk musik har jag inte lyssnat så mycket på. Jag gillar The Knife, Kite, Bear Quartet och Uje Brandelius. Sen kan jag inte komma på något annat just nu. Av de du nämner gillar jag ABBA bäst. Europe har jag inte hört så mycket av och Roxette tycker jag inte om.

(Foto: Daniel Bexell)