Erik Nilshammar

Dags för ytterligare en författarintervju och denna gång har turen kommit till Erik Nilshammar, ett nytt sjärnskott som vi verkligen rekommenderar att ni håller ögonen på framöver. Här på redaktionen fastnade vi verkligen för hans novellsamling "Gammelgrav". Smaka bara på titlar som Goblifar", "Plogbil till helvetet", ”Fläskkrogen” och ”Per Hiend huvud”. Mysrysning utlovas! Ordet över till Nilshammar.

Vad jobbar du med nu? Finns det några planer på en ny bok eller har du andra projekt som du vill sjösätta först?
Får några veckor sedan började vi släppa poddversionen av Gammelgrav. 13 avsnitt med 13 skymningsrysare från 13 olika platser i nordvästra Hälsingland. Samtidigt är jag i slutfasen på arbetet med min nästa roman betitlad Kråkmorsdalen. Det är en historisk kriminalskröna som utspelar sig i Färila på 1710-talet som det varit fantastiskt roligt att skriva!

Vart får du inspiration ifrån? Det är väl förmodligen en av de dummaste frågorna man kan ställa till en författare, men nyfiken ändå?
Man har ju 52 år av olika intryck att hämta inspirations från så det kan vara från vitt skilda håll faktiskt. Det finns en stark berättartradition i Hälsingland och historier om småfolk, trolltyg och skogsfrun (eller skoje-Kare som hon kallas här) har man hört sedan man var liten. Sedan är ju alla människor man mött och märkliga saker som inträffat en stor inspirationskälla. Samtidigt föds ju inspirationen mycket i det som händer just nu och det kan vara i ganska små händelser. Fantasin sköter resten. I arbetet med "Kråkmorsdalen" är det en rad händelser ut lokalhistorian som triggat igång skrivandet. Faktiskt var det när jag upptäckte att det fanns en plats som hette "Kråkmorsdalen" bara nån kilometer ifrån där jag bor som det startade. Sedan upptäckte jag några ouppklarade mord från 1710-talet som fanns beskrivna och mer behövdes det inte för att fantasin skulle börja flöda.

Gällande ideer så funderar jag speciellt på några av mina favoriter från ”Gammelgrav”, dvs ”Goblifar”, ”Plogbil från helvetet”, ”Fläskkrogen” och ”Per Hiens huvud”? Hur fick du ideerna till just dessa?
"Gammelgrav" och "Fläskkrogen" bygger på gamla berättelser men sedan har jag låtit dessa få betydelse i nutid. De är väl fantasieggande helt enkelt och utifrån det har berättelserna vuxit fram. Mycket handlar ju också om platserna. De har vackra och säregna namn och ligger lite avsides. "Plogbil till helvetet" och "Per Hiens huvud" är ju lite mer "buskisskräckis". Jag älskar Lars Molins film "Midvinterduell" där en plogbil har en av huvudrollerna och idén var väl egentligen att göra en Stephen King variant av den filmen. Det förekommer för övrigt för lite plogbilar i populärkulturen. Jag vill i det sammanhanget höja min glas för Turbonegros "Wasted again" från Party animals plattan. "We´re going to the disco, we´re going to the bar, we´te going in the snowplow, we´re gonna take it far". När det gäller novellsamlingen Gammelgrav finns det även tydliga referenser till Viktor Rydeberg vars dikt "Tomten" är en stor inspirationskälla.  

Finns det någon av dina noveller från "Gammelgrav" du skulle önska att det gjordes film av? Det kanske till och med finns någon du sålt filmrättigheter till? Jag kan inte låta bli att i en filmversion av "Goblifar" se ett samspel mellan Ola Rapace & Helena Bergström framför mig.
När jag skriver ser jag allt som händer som en film så det är ju på sätt och vis redan gjort i mitt huvud (och det blev bra!). Men visst, jag tror flera av berättelserna skulla passa ypperligt på film. "Mitt paradis" har vi redan gjort en trailer till boken av och "Villingen" som utspelar sig vid ett anglingsfiske tror jag skulle kunna göras ganska effektfull.

Vad läser du själv helst för böcker? Har du några favorit-författare/böcker?
Mina favoritförfattare är nog Torgny Lindgren och Barbro Lindgren. Torgnys "Pölsan" är världshistoriens bästa skröna och Barbros böcker om "Loranga, Mazarin och Dartanjang" är manlig anarkistisk barnslighet som nått fulländning. Men det finns naturligtvis fler. John Steinbeck, Slas och Sven del Blanc betydde mycket när jag var yngre. Hos Arto Paasilinna och Mikael Niemi är två mera sentida och där finns det nog en del likheter med det jag skriver. Jag brukar iaf nämna dem när jag ska beskriva vad man kan likna min Storåtriologi med.  

Stephen King är en gemensam favorit här hos oss som skriver för Tisselskogs Companiet. Har du läst något av honom (om man gillar att läsa skräck/spänning är det svårt att undvika King) och vad tycker du i så fall? Svenska skräck-författare som John Ajvide Lindqvist och Anders Fager är också väldigt populära här.
Jag har faktiskt inte läst så mycket med Stephen King. Det är nog mer filmerna som inspirerat mig. The Shining är ju en av världens bästa filmer och det finns en ganska snygg passning till den i novellen "Fläskkrogen" som jag är rätt nöjd med. Annars läser jag sällan skräck, men John Ajvide Lindqvist hör till dem som jag uppskattar och ständigt återkommer till även om jag inte gillar allt. "Hanteringen av odöda" är mästerlig.

Vad har du för favoritfilm(er) genom tiderna?
"The Shining" har jag redan nämnt. En annan favorit är Sergio Leones "Den gode, den onde, den fule". Från den tror jag snart att jag har stulit varenda scen till någon bok. Sedan gillar jag de nordiska filmer som tagit upp folktro-temat förflyttat det till nutid och gjort det med glimten i ögat. Framför allt "Troll hunter" och "Rare exports". Där finns det likheter med vissa noveller i "Gammelgrav" när det gäller anslaget.

Vad har du för favoritband/artist?
Hur många som helst! Men det vore fel att inte nämna de brittiska originalpunkarna UK Subs först av alla. Dom har jag lyssnat på sen jag var 12 år och dom har följt med mig genom livet. Höjdpunkten var när jag fick tillbringa en dag i studion med dom i London när de spelade in sin "sista" studioplatta Ziezo 2015. (De släpper plattorna i bokstavsordning). Den tidiga punken ligger mig mycket varmt om hjärtat. Clash, Vibrators, Damned, Sex Pistols och Johnny Thunders står fortfarande högt i kurs. Sedan finns det ju mycket annat. Jag gillar nästan allt som Neil Young gjort, The Tallest man on earth, Stina Nordenstam och så har jag börjat lyssna mer och mer på jazz de sista åren. En artist som jag slutligen vill lyfta är australiensiskan Carla Geneve.

Som den hårdrockare jag är vore det väldigt intressant att veta om det finns något inom denna genre du tänder till på? Har du möjligen även utforskat death & black metal eller är det i så fall mest klassisk hårdrock som gäller? Några favoriter?
Jag är ju mer punkare än hårdrockare men få punkband spöar ändå Motorhead som de lät mellan 76 och 82. Annars är det nog mest klassisk hårdrock som jag föredrar, Black Sabbath, Rainbow och Saxon. Gillar det som drar mer åt Rock n roll än det som drar åt metal. Två absoluta favoritband är Hellacopters och Turbonegro. De har båda snott skamlöst från hela rockboken och gjort det fantastiskt bra. Death och blackmetal är inte riktigt mina genrer. Jag tycker inte att det svänger.

Under den senaste tiden har jag lyssnat mycket på Magnus Ugglas senaste album som har en betydligt mörkare ton än de övriga. Är detta album ("Innan filmen tagit slut") något du själv lyssnat på och vad är i så fall din uppfattning?
Den har gått mig helt förbi. Jag gillar Ugglas fyra första plattor, speciellt "Den ljusnande framtid..." men de sista 35 åren har Uggla mest fått ur sig dagismusik om du frågar mig.  

Har du någon favorit TV-serie? Har du t.ex. sett några av mina favoriter "The Walking Dead" eller "Game of Thrones" med favoriten Joffrey? Farang (TV 4 Succe med Ola Rapace)? Och kanske viktigast av allt, har du sett nya säsong 3 av Twin Peaks? Tycker du likt oss Tisselskogare att de 25 åren mellan säsong 2 & 3 var väl värt väntan?
Såg nyligen "The Queens gambit" och tyckte att den var makalös. "Game of thrones" dissade jag länge men när jag väl började titta så var jag såld. Det bor en liten fantasykille i mig sedan min mamma läste "Narnia", "Bilbo" och "Sagan om ringen" -böckerna när jag var liten. Farang har jag ingen aning om och jag tittade inte ens på Twin Peaks när det begav sig. Minns inte ens varför. Annars brukar jag framför allt framhålla två serirer som outstanding. Dels "Hedebyborna" som jag fastnade för som väldigt ung och som ledde in mig på Sven del Blancs författarskap. Sedan "Deadwood", den fantastiska men ack så kortlivade westernserien på HBO med Ian McShane i den bärande huvudrollen som den supande och vilt svärande saloonägaren Al Swearengen.

Hinner du med att kolla några filmer i ditt späckade schema? I så fall vore det intressant att veta om du t.ex. har sett och gillar Punch Drunk Love, Royal Tennenbaums eller Birdman?
Nej, jag hinner inte med så mycket filmtittade just nu och har heller inte sett några av de filmerna. Jag har faktiskt prioriterat dansk film det sista året. "De gröna slaktarna", "Män och höns" och "Adams äpplen" är nog favoriterna.

-Som ett stort fan av svenska kriminalfilmer måste jag även passa på att fråga vem som är just din favorit? Den nerstämde Wallander, den desillusionerade Beck eller min personliga favorit Arne Dahl? Eller har den nya Hassel-serien med en testosteronstinn Ola Rapace seglat upp som etta på tronen?
Trots att jag själv håller på att färdigställa en kriminalroman så är jag inget stort fan av Wallander, Beck och co. De svenska kriminalkommissarierna har aldrig lyckats fånga mitt intresse. "Bron" kändes annorlunda och intressant till en början och jag följde den under den första säsongen, men sedan tappade dom mig. Men det är inte omöjligt att jag skriver fler böcker på det temat jag har slagit in på med "Kråkmorsdalen. Huvudpersonen är en tystlåten kronolänsman, så det kanske det vore klokt att studera de andra konstaplarna för att få bättre grepp på genren?   

Har du någon speciell dryck som du njuter lite extra av vid speciella tillfällen? Kanske ett glas rött uppskattas eller kan det även slinka ner lite Mekong eller Mummelmann emellanåt?
Ett glas rött är ju inte fel, och när man går på konsert så vill man ju gärna dricka pilsner. Annars är jag verkligen ingen finsmakare när det kommer till drycker. Sprit har jag aldrig varit någon stor fantast av även om jag lärt mig tycka om den Nordmakedonska nationaldrycken Rakia på senare år. Gärna till en fräsch Sopskasallad.  

Som du kanske märkt är musik och film något som ligger mig väldigt varmt om hjärtat och speciellt svenskt då jag anser att det håller lite högre klass än det mesta. Vi har ju bl.a. stoltheter som ABBA, Europe och Roxette att vara glada för inom musikens värld. Är detta något som faller dig i smaken?
Kanske inte främst dessa även om jag gillar ABBA. Men jag tackar min lyckliga stjärna att jag fått leva i samma tid som svenska band som Hellacopters, Hives, Atomic Swing, Soundtrack of our lives och tidiga Sahara Hotnights. För mig kan dessa mäta sig med de bästa i världen.