Fredrik Strage

Nästa intervjuobjekt känner de flesta säkert till från DN eller Nyhetsmorgon där han är en frisk fläkt i den annars ganska trista TV4-soffan. Han har även podden ”Hemma hos Strage” (rekommenderas starkt!) där han träffat Tisselskogs-favoriter som tex Mikael Åkerfeldt, Michael Monroe, Tobias Forge och Happy Tom och så får vi förstås inte glömma att han skrivit några böcker. Vi hoppas dock verkligen på att Fredrik ändrar sig gällande den nämnda (och nedlagda?) boken om GG Allin-inspirerade rockmusiker som t.ex. Dave Lepard. En helt fantastisk ide som det vore fruktansvärt tråkigt om det gick i stöpet. Vi Tisselskogare, och säkerligen många där till, skulle förhandsboka just i detta nu om möjligheten fanns..

Vad sysslar du med just nu? Några nya spännande projekt som framtiden har i sitt sköte?
Jag skriver min DN-krönika, pratar musik i TV4 varannan onsdag och gör min podcast "Hemma hos Strage". Tyvärr har alla mina andra gig ställts in på grund av covid-19. Ungefär 40 procent av mina inkomster försvann när jag inte längre kunde dj:a eller föreläsa.

Vad händer med boken du planerade att skriva om bl.a Dave Lepard (Crashdiet)? Är det bara att inse att det inte kommer att bli något av detta? I så fall, varför? Berätta gärna allt om detta då det lät som ett otroligt spännande och intressant projekt..
Det är bara ett av många bokprojekt som jag misslyckats med. Tanken var att skriva något längre om GG Allin-inspirerad rock'n'roll-dekadens men jag fick helt enkelt inte ihop en fungerande text. Jag är väldigt avundsjuk på författare som kan skriva böcker hela tiden. Jag drabbas av en extrem prestationsångest och tycker att allt jag gör suger.

När du listade bästa låtarna i ”242” fick vi återigen se en imponerande bredd i din musiksmak. Det kan inte vara alltför många listor där Marduk & Watain figurerar ihop med Sia, Kent & Dolly Style för att nämna några exempel. (Ja, det vore väl här i Tisselskog då, här kan det varieras ganska friskt mellan Jumper, KISS, Rednex, Burzum, Onkel Kånkel & tidiga Hellacopters i en salig blandning). Hur som helst, frågan lyder om det finns någon genre du verkligen inte gillar? Eller något band/artist du absolut inte kan förstå dig på?
Jag avskyr verkligen postgrunge, alltså den mjuka och mer kommersiella variant av grunge som blev populär i slutet av nittiotalet. Jag är ledsen över att inte kunna nämna något mer originellt. Det finns ju nästan inga kritiker som uppskattar band som Creed, Bush och Nickelback. Jag önskar också att jag var mer förtjust i modern hiphop som Drake och Travis Scott. Det loja tempot och den autotunade sången får mig att längta efter tyngre beats.

Fick du mycket reaktioner när du 2015 skrev en krönika om att det inte är mer än rätt att de som spridit "Beck" & "Stig-Helmer Story" straffas för att ha spridit så dåliga filmer? Eftersom det ändå är så pass älskade filmer vore det kul att höra om det blev något ramaskri? Personligen anser jag att "Stig-Helmer Story" är en riktigt cool film (även om den kan vara lite svår att hänga med i när den hoppar i tiden fram och tillbaka).
Nej, jag fick inga sura mejl efter den krönikan. Stig Helmers fans är nog vana vid att kritiker ogillar honom. Kanske var jag orättvis mot "Beck"-filmerna. Jag har bara sett några stycken. Och klassikern "Mannen på taket" är ju också en Beck-film.

Vad tycker du om Beatles & Stones? Jag har inte riktigt fått någon uppfattning om detta, utöver att du gillade "Tomorrow never knows"? Det är iofs först i detta skede (runt Rubber Soul/Revolver) de blir intressanta även för min del men det finns ju så mycket mer att hämta utöver bara denna låt? Jag vill minnas att du sagt något i stil med att ju mer bröderna Gallagher tjatade om Beatles desto mer avtänd blev du? (För egen del gillar jag alla dessa band, om än i samtliga tre fall specifika perioder)
Det tog tid för mig att börja lyssna på Beatles. När jag växte upp tjatade mina föräldrar om att musiken som jag gillade var dålig jämfört med Beatles eftersom de "spelade på riktiga instrument". De verkade inte haja att Beatles var så avantgardistiska att de säkert hade använt samplers om de spelat tillsammans på åttiotalet. Paul McCartneys electropoppiga "Temporary secretary" från 1980 hör för övrigt till mina favoritlåtar. Hur som helst är jag mer fascinerad av mytologin kring Rolling Stones. Det senaste året har jag läst ett dussin böcker om det bandet eftersom jag i april skulle ha åkt till London med en grupp Stones-fans och guidat dem till kvarteren där Mick, Keith & Co hängde på sextiotalet. Men det blev, som så mycket annat, inställt på grund av covid-19.

Har du några roliga anekdoter att berätta om från alla år som journalist? Något favoritminne?
Jag har väldigt svårt att välja ett favoritminne men det första jag tänker på är alla konserter som jag skrivit om. Bäst hittills är de tyska electropunkarna Atari Teenage Riot på Smålands nation i Lund 1997, Buju Banton på Gino 1996 och Lana Del Rey på Annexet 2013. Förhoppningsvis tar coronaplågan slut någon gång så att jag kan börja gå på spelningar igen.

Vem av alla personer du kommit i kontakt med som journalist anser du vara den trevligaste/roligaste samt otrevligaste/jobbigaste att intervjua?
Det viktigaste är inte att folk är trevliga utan att de säger intressanta saker. Hellre en sur Michael Stipe från REM eller Blixa Bargeld från Einstürzende Neubauten (för att nämna två av de krångligaste som jag träffat) än en supertrevlig och totalt meningslös person som soulartisten Jaheim. Den senare tyckte, bisarrt nog, att intervjun som jag gjorde med honom var den bästa han någonsin varit med om. "Vi fick verkligen bra kontakt!" sa han. Själv hade jag svårt att pussla ihop hans floskler till en fungerade text.

Vad har du för favoritband/artist?
Just nu Velvet Underground, Lana Del Rey, Lee Perry och Kite.

Vad har du favoritfilm(er) genom tiderna?
"Trollkarlen från Oz", "Don't look now", "Blue velvet" och "Night of the hunter".

Vad har du för favorit-författare/böcker?
"In cold blood" av Truman Capote, "Disco bloodbath" av James St James och "A good man is hard to find" av Flannery O'Connor.

Som den hårdrockare jag är vore det väldigt intressant att veta om det finns något inom denna genre du tänder till på? Är det mest extrem metal som redan nämnda Marduk & Watain som du gillar eller finns det även något utanför Death/Black-metal scenen du uppskattar?
Jag lyssnade en del på melodiös åttiotalsmetal när jag var liten. Även om jag var synthare så kunde jag inte motstå Accepts "Restless and wild" eller Iron Maidens "Powerslave". Lite senare upptäckte jag Slayer eftersom de låg på hiphopetiketten Def Jam och i början av nittiotalet blev jag, likt många andra som mest brydde sig om elektronisk musik, alldeles förhäxad av Ministry och Nine Inch Nails. Rent generellt älskar jag tunga riff och blastbeats men har svårt för gitarrsolon och kastratsång.

Jag har förstått det som att du är en stor skivsamlare? I så fall vore det intressant att veta hur många du ligger på och vilken du anser vara kronjuvelen i samlingen?
Min samling är inte speciellt stor. Jag har kanske 1000 vinylskivor och 500 cd. Enligt Discogs medianvärde är min boxutgåva av Lana Del Reys "Ultraviolence" och min genomskinliga "Everything counts"-tolva med Depeche Mode mest värdefulla. Cirka 1400 kronor styck. Men den finaste skiva jag har är nog den vita vinylutgåvan av Nitzer Ebbs "Warzaw ghetto", som bara kostar ett par hundralappar, eller en turkisk vinylsingel med Goblins musik ur skräckfilmen "Suspiria".

Har du någon favorit TV-serie? Har du t.ex. sett några av mina favoriter "Walking Dead" eller "Game of Thrones" med favoriten Joffrey? Och kanske viktigast av allt, har du sett nya säsong 3 av Twin Peaks? Tycker du likt oss Tisselskogare att de 25 åren mellan säsong 2 & 3 var väl värt väntan?
Jag slutade titta på "Walking dead" strax efter att Negan dök upp. Jag hade enorma förväntningar och när han inte fick svära som i serieförlagan, samtidigt som det var okej att visa extremt brutalt våld, blev jag äcklad av den amerikanska moral som styr tv-serierna. "Game of thrones" har jag tyvärr inte hunnit se. Jag älskade tredje säsongen av "Twin peaks". Särskilt det åttonde avsnittet som jag fortfarande drömmer om.

Hinner du med att kolla några filmer i ditt späckade schema? I så fall vore det intressant att veta om du t.ex. har sett och gillar Punch Drunk Love, Royal Tennenbaums eller Birdman?
Sedan jag fick barn har jag så lite tid att jag knappt hinner gå på bio. Det är ett av skälen till att jag slutade som filmrecensent. Jag tyckte att "Royal Tennenbaums" var helt okej. Jag är inget stort Wes Anderson-fan men jag gillade att se Gwyneth Paltrow kedjeröka.

Under den senaste tiden har jag lyssnat mycket på Magnus Ugglas senaste album som har en betydligt mörkare ton än de övriga. Är detta album ("Innan filmen tagit slut") något du själv lyssnat på och vad är i så fall din uppfattning?
Jag slutade dessvärre lyssna på Magnus Uggla någon gång i slutet av åttiotalet. Men jag blev glatt överraskad av hans spelning på Debaser 2011 då han avslutade med balladen "Du och jag mot hela världen" som skrevs ganska sent. Tack för tipset om "Innan filmen tagit slut". Ska lyssna på den skivan bums. Annars är min Uggla-favorit den loja partyhitten "Sommartid".

Som ett stort fan av svenska kriminalfilmer måste jag även passa på att fråga vem som är just din favorit? Den nerstämde Wallander, den desillusionerade Beck eller min personliga favorit Arne Dahl? Eller har den nya Hassel-serien/rebooten med en testosteronstinn Ola Rapace seglat upp som etta på tronen?
Jag är tyvärr usel på svenska kriminalfilmer. Jag gillade "Mannen från Mallorca" men det var evigheter sedan jag såg den. Jag tyckte också om "Snabba cash"-filmerna. Särskilt tvåan.

Har du någon speciell dryck som du njuter lite extra av vid speciella tillfällen? Kanske ett glas rött uppskattas eller kan det även slinka ner lite Mekong eller Mummelmann emellanåt?
Jag gillar billig, blaskig öl och dyr, ekad Chardonnay.

Som du kanske märkt är musik och film något som ligger mig väldigt varmt om hjärtat och speciellt svenskt då jag anser att det håller lite högre klass än det mesta. Vi har ju bl.a. stoltheter som ABBA, Europe och Roxette att vara glada för inom musikens värld. Är detta något som faller dig i smaken?
Med tanke på folkmängden kommer det sensationellt mycket bra musik från Sverige. Jag är inte så värst patriotisk men på nollnolltalet, när egensinniga artister som Robyn, The Knife, Watain och Anna Ternheim fick stor uppmärksamhet utomlands, ville jag drapera mig i en blågul flaga och bada i fontänen på Sergels torg. Som gammal synthare blev jag också stolt när Oscar Holter, ena halvan av Karlskoga-duon Necro Facility, skrev The Weeknds USA-etta "Blinding lights".