Harald Hamrell
Nästa intervjuoffer fick redan som 16-åring en inblick i Martin Becks värld då han hjälpte till vid inspelningen av klassikern "Mannen på Taket" (1976). Vi pratar givetvis om Harald Hamrell, mannen som regisserat inte mindre än 11 st Beck-filmer mellan 1998-2010. Dessutom har han även hunnit med en Arne Dahl-film (Misterioso). Imponerande. Nu kör vi.
Vad sysslar du med just nu, har du något nytt spännande projket på G?
Just nu håller jag på att klippa klart Fröken Frimans Krig andra säsongen, som handlar om när kvinnorna kämpade för den politiska rösträtten i Sverige i början av 1900-talet. Spännande och gripande om en viktig tid som det berättats för lite om i det rörliga media, med manus av Pernilla Oljelund.
Hur gick det till när du redan som 16-åring fick en roll i "Mannen på taket" (filmatiseringen av "Den vedervärdige mannen från Säffle")? Var du redan vid denna ålder fascinerad av Beck? Oavsett så antar jag att detta var en stor upplevelse?
Det var mitt första möte med Bo Widerberg och det gjorde ett stort intryck. Han var fylld av mycket energi vilket gjorde scenerna laddade. Det blev också en början på ett långt samarbete med Bo. Året efter var jag med som skådespelare i hans filmatisering av Hamsuns Victoria. Det var så roligt att hjälpa till bakom kameran, vilket jag gjorde mellan tagningarna, så att när jag var klar med min roll så frågade han om jag ville stanna som regiassistent. Då var jag 16 år och hade gått ut första ring på gymnasiet och det blev en fantastisk sommar när vi fortsatte filma i de Norska fjordarna. Efter den filmen frågade han mig på varje långfilm som han gjorde om jag ville vara hans regiassistent. När vi spelade in Mannen på taket kunde jag inte drömma om att få arbeta med karaktärerna i en framtid, men så blev det.
Varför valde du att sluta göra Beck filmer? Kände du möjligen att det blev för mycket av det goda efter 11 st och ville prova något nytt? Hur känns det egentligen att göra så många filmer med samma karaktärer, roligt eller tröttsamt?
Det var en väldigt rolig tid med Beck. Många kanske tror att jag bara gjorde Beck under en period, men så var det inte. Vart femte år ungefär spelades det in åtta nya filmer och jag hann med många andra produktioner mellan dessa perioder. Att återkomma till inspelningen var alltid lite som att komma tillbaka på en släktträff, ett kärt återseende och så vet man att man efter det kanske inte ses på några år igen. Vi blev också ett sammansvetsat gäng. Lite unikt att under en så lång period få vara involverad med samma projekt, det händer inte så ofta att serier är så framgångsrika. Att jag slutade berodde på att jag hade avslutat med att göra två Beck långfilmer med högre budget än vanligt, som hade gått bra och att det då kändes som ett bra avslut. Dessutom hade jag en del andra projekt som jag gärna ville göra och som jag hade varit tvungen att tacka nej till om jag hade gjort ytterligare Beck filmer.
Hur var det efter alla år med Beck att ge sig på en Arne Dahl-film? Hur var det att jobba med Magnus Samuelsson?
Arne Dahl serien var väldigt roligt att få starta upp som förste regissör. Det var en rolig ensemble och spännande fall som dessutom utspelade sig utomlands. Vi var under en period och spelade in i Estland med för mig nya miljöer och skådespelare. Magnus Samuelsson är en härlig, varm och trevlig skådespelare. Han var onekligen rätt grön när han började, men kom snabbt in i hur det fungerade och blev snabbt den integrerad del av den professionella ensemblen.
Skulle du även vara intresserad av att prova på att regissera en Johan Falk eller Wallander-rulle i framtiden? Hur fungerar det egentligen med dessa kriminalserier för en regissör? Hur får man äran att göra dem? Är det något man blir "tilldelad" eller hur går det till lite mera i detalj från att det blir klart att det skall göras en ny "säsong"?
Nu har jag gjort en del crime, med både BECK och nu senast Arne Dahl så det är kul att berätta historier utan poliser ibland. Sverige och Norden har väldigt högt cred utomlands vad gäller inte minst crime, så det är något vi ska vara stolta över, men just nu är det som sagt kul att arbeta med andra historier.
Jag läste någonstans att din favoritgenre var skräck och undrar således om du har några planer på att göra en skräckrulle i framtiden? Vad har du för favoritskräckisar?
Haha! Ja, visst har jag haft en dragning åt psykologisk thriller på gränsen till skräck. Tror att det bottnar i sommar när SVT körde gamla klassiska skräck filmer inköpta av Nils-Petter Sundgren på 70-talet: Monstret i svarta lagunen, Världsrymden anfaller, Frankenstein, Mumien m.fl. Det vore väldigt kul att få möjlighet att göra även detta i framtiden.
Hur har det varit att arbeta med stora namn inom den svenska skådespelar-eliten så som Peter Haber och Mikael Persbrandt? Har du några roliga anekdoter att berätta från Beck-tiden?
Att få jobba med erfarna och begåvade skådespelare är en glädje. Peter Haber och Mikael Persbrandt är enormt professionella, intuitiva och riktiga arbetshästar som inte ger sig. Det är så härligt när man känner att man jobbar åt samma håll, att inte tumma på kvalitén och att hålla ribban uppe, trots att tid och resurser inte alltid är på en sida. Sen finns det också väldigt många bra skådespelare i Sverige som inte är lika namnkunniga, men som är fantastiskt bra. Vad gäller anekdoter så är utrymmet lite för litet för att få plats här tror jag. J
Vad tycker du om "Kommisarie Späck"? Var det kul att vara med i filmen?
När jag läste manuset så tänkte jag att det här var det galnaste jag läst, det måste jag var med på. Ibland är det roligt att bara kasta sig ut i det okända. Skrattade själv många gånger högt när jag såg den färdiga filmen. Den är ju också en eloge till BECK filmerna.
Vad har du för favoritband/artist?
Även där är jag allätare, men två som jag gillar är Ane Brun och Alanis Morisette.
Vad har du för favoritfilm(er) genom tiderna?
Väldigt många. Men jag är allätare och ser många olika genrer. Vad gäller regissörer så gillar jag bl.a. Christopher Nolan, Ridley Scott, Ettore Scola, Paul Thomas Anderson
Har du några favoritböcker/författare?
Jag är allätare även vad gäller böcker. Läser både skönlitteratur och facklitteratur, då gärna primärt historia och filosofi. Läser också så klart många manus.
Som den hårdrockare man är så undrar jag vad ni tycker om just denna genre? Några favoriter? Har du även utforskat Death/Black metal stilen något?
Death/Black metal är ännu ett outforskat område för mig. Men vem vet, kanske dags för det.
Har du någon favorit TV-serie? Har du tex sett några av mina favoriter The Walking Dead och/eller Dexter? Eller kanske "Game of Thrones" med min favorit Joffrey är något som du njuter av?
Jajamen, har sett dem. Inte alla avsnitt, men jag försöker se lite av allt. Min favorit just nu är True Detective.
Hinner du med att kolla några filmer i ditt späckade schema? Isåfall vore det intressant att veta om du har sett och gillar tex Kick-Ass eller The Road?
Gillade Interstellar av Christopher Nolan.
Under den senaste tiden har jag lyssnat mycket på Magnus Ugglas senaste album som har en betydligt mörkare ton än de övriga. Är detta album (Innan filmen tagit slut) något du själv lyssnat på och vad är isåfall din uppfattning?
Har ännu inte hört den.
Som du säkert förstått är vi Tisselskogare stora fans av svenska kriminalfilmer och givetvis undrar vi vem som är just din favorit? Är det Beck som du fått vara med och forma själv, den nerstämde Wallander, den lite mer actionfyllda Johan Falk eller min personliga favorit Arne Dahl?
Vill inte gärna väga de svenska mot varandra, men som sagt, jag gillar True Detective. Suggestiv och spännande.
Har du någon favoritdryck när du riktigt vill njuta av livet? Är det kanske ett glas rött som gäller eller är Mekong eller Mummelman något som faller dig i smaken?
Haha! En Sleepy Bulldog är aldrig fel. Öl alltså. Vin är också min melodi.
Som du kanske märkt ligger musik och film mig väldigt varmt om hjärtat och speciellt svenskt då jag anser att det håller lite högre klass än det mesta. Vi har ju utöver er själva tex stoltheter som ABBA, Europe och Roxette att vara glada för inom musikens värld. Är detta något som faller dig i smaken?
Tycker också att vi har många begåvade och duktiga musiker i Sverige. De du nämner är toppklass så klart. Det jag senast hört som jag gillar mycket är Lycke Li och Ane Brun.