Joakim Pirinen

Jag vill minnas att det var en vanlig och ganska grå vardag på redaktionen när Börje slentrianmässigt sitter och kollar igenom någon bokhandel över kommande böcker. Blicken fastnar vid omslaget till "Familjen Död" och när vi sedan läser dess synopsis som nämner ett lik stympat som Kronblom och psykedeliska skogsfestivaler åkte den direkt in i "måste läsas"-listan. Författaren heter Joakim Pirinen, för oss tidigare mest känd som serietecknare men nu gör han alltså sin deckardebut. Boken släpptes i Oktober 2022 och att den inte fått mer uppmärsamhet är för oss en gåta, förhoppningsvis kanske denna intervju kan locka till någon mer läsare? Att det dessutom skulle visa sig att Joakim spenderat en hel del tid i grannorten Fengersfors var en riktig kul bonus.

Hur har mottagandet av "Familjen Död" varit? Min känsla (som såklart kan vara felaktig) är tyvärr att ganska få verkar känna till den. Men jag har t.ex. inte sett särskilt många recensioner bland tidningarna på nätet, den finns inte på mitt lokala bibliotek (har dock tipsat dem om att ta in den), den finns inte heller på någon av boktjänsterna online och på Goodreads var det jag själv som fick lägga in den. Detta tycker jag är lite konstigt då ditt namn inte direkt är okänt och förstås tråkigt att denna bok inte blivit mer omtalad.
Du har helt rätt i detta att recensionerna hittills nästan helt har uteblivit, och det är tråkigt. Av de stora drakarna är det bara Aftonbladet som skrivit. Tyvärr är det detsamma i seriesammanhang. Men vad kan man göra annat än att jobba på och hoppas att nästa gång blir man uppmärksammad. I höst ger jag ut ett stort samlingsalbum på Kaunitz-Olssons förlag med serier, helsidesteckningar, skivomslag, målningar och annat som inte varit publicerat i albumform tidigare. I år är det fyrtio år sedan mitt första seriealbum ”Välkommen till sandlådan” publicerades.

Hur kom du på tanken att ett av liken skulle vara stympad som just Kronblom?
Det hela började med att jag stod i en liten paviljong på Esplanaden i Gävle och läste texter till musikackompanjemang av min kompis Mikael Strömberg. Vi har gjort fyra skivor tillsammans och brukar uppträda om än oregelbundet med text-ljudkompositioner. Där och då läste jag inledningen till en kort deckare, ”Skönhetsmord”, som jag publicerade i prosaboken "Den svenska apan” 2001 och plötsligt tyckte jag den var så jäkla bra. Tillbaka i min arbetslokal på måndagsmorgonen sa jag namnet ”Kronblom!” högt, jag vet inte varför, och satte igång med att beskriva en äldre man som låg mördad i en pinnsoffa.

Jag har också ytterligare en fundering gällande nyss nämnda Kronblom. När man läser bokens synoposis får man ju en känsla av att det här med Kronblom är något som det kommer att fokuseras en del på men så är ju tyvärr inte riktigt fallet (det kan ju liksom aldrig bli för mycket Kronblom). Nu gillade jag boken ändå men måste erkänna att jag blev förvånad då det nämns väldigt lite om just detta i boken. Förstår du hur jag menar?
Ja, Kronblom föll bort. Jag köpte ett julalbum med honom, fast mest för omslagets skull, och häpnade över hur bra den serien är. Arbetstiteln på boken var länge ”Kronbloms mördare” men jag strök det i samråd med min förläggare för att inte få problem kring upphovsrätt och så, och för att i viss mån få bort associationerna till tecknade serier - det är ju en kriminalroman. Tecknade serier går ju som en röd tråd ändå genom boken.

Hade du någon särskild inspirationskälla till "Skvattramfestivalen"? Här i trakterna har vi ju den berömda "Skogsfesten" så jag funderade på om denna folkbildande minutiöst miljöengagerade musik- och konstfestival i Dals Långed är något du hört talas om, inspirerats av eller besökt?
Skogsfesten har jag inte hört talas om, och då har jag ändå tillbringat somrarna under tio-tolv års tid i Fengersfors! Mina barns morbror och moster bor där, och hela mosterns släkt. Otroligt att detta undgått mig! Idén kom bara till mig, av någon sorts längtan efter att få vara hög i skogen och bli ett med naturen, antar jag. Jag läste också samtidigt en bok från fyrtiotalet av en svensk farmakolog om religiös dans med tonvikten på S:t Veitsdanser och mjöldrygeförgiftning, som också nämns i boken. På min dåvarande flickväns egendom i skärgården fanns en sänka med skvattram som var väldigt vacker och doftade underbart, och när jag googlade växten och fann att den är narkotisk gick det rakt in i manus.

Jag skrev hela manuset samtidigt och var generös mot alla infall de första tre månaderna (november 2021 - januari 2022) och ägnade de följande tre månaderna åt att försöka få ordning på alltihop. Sedan fick texten vila i sex veckor. Därefter skrev jag om alltihop och strök ner texten med tjugo procent, från sista veckan i juni till första veckan i augusti. Efter det tyckte jag att den var rena skiten, men så skrev jag igenom alla de femtiotvå kapitlen en tredje gång, på bara en vecka, och sedan var jag riktigt nöjd. Min flickvän tyckte dock jag förstört vår sommar och gjorde slut (även om även andra faktorer spelade in).

En lustig detalj i boken är att du nämner "ett hus i Dalsland, vid avtaget till Fengersfors". Då Fengersfors bara ligger 10 minuter bort från Tisselskog där vi håller till så blir man ju förstås nyfiken på varför du valde att nämna just Fengersfors?
Frågan om Fengersfors torde vara besvarad. I Tisselskog har jag varit ofta. Vi brukar cykla från sjön Ärr över åsen och komma ner i Tisselskog. Underbart vackert, liksom Sörknatten!

Har du läst "Äldreomsorgen i Övre Kågedalen"? Inte för att den egentligen är lik "Familjen Död" men jag tycker faktiskt att vissa saker i boken påminner lite om "Kågedalen" (detta kan man inte säga om så många andra böcker, hehe). Jag tänker förstås t.ex. på kapitel 43 där bl.a. Jockiboi och hanstekt halvsvavla nämns.
”Äldreomsorgen i Övre Kågedalen” har jag läst, det är en svensk favorittext, och jag har även sett den som teater på Turteatern i Kärrtorp. Bland det bästa jag sett. Morfar var ohygglig. De har även satt upp en helaftonsföreställning baserad på mina korttexter, ”Den svenska apans hundra röda drömmar” har jag för mig att den hette. Bland det bästa jag gjort och då gjorde jag den inte ens, jag gav dem bara mina texter att göra vad de ville med.

Texten där Jockiboi nämns är en ”dårtext” jag skrev för trettio år sedan och hittade i mina pärmar. Det enda jag ändrade var just namnet Jockiboi. Det var roligt att låta den stackars Wrange försöka tolka den hopplösa texten!
   
Som författare gissar jag att du läst en del genom åren så det vore kul att veta om du har några heta tips till oss och våra läsare?
Några kriminalromaner som kanske inte är så kända och som jag vill rekommendera är Juan José Saers ”Undersökningen”, Marcello Fois små kriminalromaner som utspelar sig på Sardinien på artonhundratalet, ”Den försvunne fåraherden” bland annat, Jim Thompsons böcker ”Mördaren i mig”, ”Grifters” och Getaway” som Modernista gett ut nyligen och som är mina absoluta favoriter i den hårdkokta genren, Antonio Tabucchis ”Damasceno Monteiros förlorade huvud” och alla böcker av Doris Gercke om Bella Blok. Min svenska favoritdeckare är nog ”Carambole” av Håkan Nesser. Hans tidiga böcker som utspelas i den fiktiva staden Maardam tycker jag är bäst.

Stephen King är en gemensam favorit här hos oss som skriver för Tisselskogs Companiet. Har du läst något av honom (om man gillar att läsa skräck/spänning är det svårt att undvika King) och vad tycker du i så fall? Svenska skräck-författare som John Ajvide Lindqvist och Anders Fager är också väldigt populära här.
Stephen King har jag faktiskt inte läst ännu. Hans böcker är så tjocka! Många filmatiseringar av hans böcker har jag ju sett förstås. Ajvide är underbart bra. Jag brukar höra hans böcker som ljudböcker när jag tecknar för han läser in dem själv och läser bättre än någon annan. Det andra namnet var okänt för mig.

Vad har du favoritfilm(er) genom tiderna?
Mina favoritfilmer är ”Apocalypse now”, ”Gudfadern ett och två” och ”Avlyssningen” av Coppola, Viscontis ”Leoparden”, Tarkovskijs ”Den yttersta domen”, ”Hiroshima min älskade” av Alain Resnais och Yasujiro Ozus ”Tokyo Story”. Och ”Guldfeber”, ”Det sjunde inseglet”, ”Singing in the Rain”, ”De sju samurajerna”, ”Alien”, ”Blade Runner”, Matrix”, ”Memento” - jag skulle kunna hålla på länge. Jag är cineast och ser flera filmer i veckan. Bästa filmen på repertoaren just nu är den koreanska ”Decision to leave” - den ultimata bitterljuva noirfilmen.

Vad läser du själv helst för böcker? Har du några favorit-författare/böcker?
Jag gillar Marguerite Duras, Michel Houellebecq, Cormac McCarthy, Thomas Bernhard och George Saunders, bland annat. Jag läser hela tiden, mest skönlitteratur och mycket klassiker: Poe, Borges, Kafka. Jag är biblioman också och har sex-sju tusen böcker; inte mycket mer än böcker här hemma.

Som den hårdrockare jag är vore det väldigt intressant att veta om det finns något inom denna genre du tänder till på? Har du möjligen även utforskat death & black metal eller är det i så fall mest klassisk hårdrock som gäller?
Senaste hårdrocken jag hörde var Black Sabbaths första fyra album förra veckan. Har skivorna på vinyl sedan tonåren men har inte lyssnat på dem på länge och chockades av hur bra de är. Annars inte så mycket hårdrock, mest jazz, klassiskt, sjuttiotalsrock, countryblues. En gång gjorde jag ett skivomslag till ett synnerligen hårt band, med det obetalbara namnet ”Obligatorisk Tortyr”. Det vart kranier på omslaget.

Har du någon favorit TV-serie? Har du t.ex. sett några av mina favoriter "Walking Dead" eller "Game of Thrones" med favoriten Joffrey? Och kanske viktigast av allt, har du sett nya säsong 3 av Twin Peaks? Tycker du likt oss Tisselskogare att de 25 åren mellan säsong 2 & 3 var väl värt väntan?
Just nu ser jag ”The Wire” tjugo år efter alla andra. ”Game of Thrones" älskade jag. Och ”Twin Peaks 3” var väl värd all väntan. Vill äga den på DVD och se om den (jag har de två första säsongerna, som jag sett tre gånger i sin helhet) (såg faktiskt trean på Röda Korsvägen i Fengersfors). Andra favoriter är ”Breaking Bad”, ”Better Call Saul” och ”The Americans”.

Hinner du med att kolla några filmer i ditt späckade schema? I så fall vore det intressant att veta om du t.ex. har sett och gillar Punch Drunk Love, Royal Tennenbaums eller Birdman?
Mitt schema är inte så fullt så späckat sen jag blev lämnad. Jag fyller kvällarna med läsning, TV-serier och filmer. Jobbar gör jag bara dagtid, men då under kontorstid, från nio till fem. ”Birdman” var underbar, ”The Royal Tenenbaums” helt okej, den tredje filmen återstår att se.

Under den senaste tiden har jag lyssnat mycket på Magnus Ugglas senaste album som har en betydligt mörkare ton än de övriga. Är detta album ("Innan filmen tagit slut") något du själv lyssnat på och vad är i så fall din uppfattning?
Magnus Uggla har jag inte hört än men den kan få en chans i veckan när jag ska tuscha serier. Detta tar mycket tid, en sida tar mellan sex och åtta timmar att tuscha (att skissa den tar knappt hälften så lång tid) och under tiden lyssnar jag.

Som ett stort fan av svenska kriminalfilmer måste jag även passa på att fråga vem som är just din favorit? Den nerstämde Wallander, den desillusionerade Beck eller min personliga favorit Arne Dahl? Eller har den nya Hassel-serien/rebooten med en testosteronstinn Ola Rapace seglat upp som etta på tronen?
Beträffande svenska kriminalserier får jag bekänna att jag ligger efter. Netflixfilmatiseringen av Persson Giolitos bok var bra.

Har du någon speciell dryck som du njuter lite extra av vid speciella tillfällen? Kanske ett glas rött uppskattas eller kan det även slinka ner lite Mekong eller Mummelmann emellanåt?
En sexa Laphroiag, skotsk maltwhisky, sitter fint efter en lång dag vid skrivbordet.

Som du kanske märkt är musik och film något som ligger mig väldigt varmt om hjärtat och speciellt svenskt då jag anser att det håller lite högre klass än det mesta. Vi har ju bl.a. stoltheter som ABBA, Europe och Roxette att vara glada för inom musikens värld. Är detta något som faller dig i smaken?
Svenska favoriter är Dungen, Deki Alem och Yung Lean, som är son till en av mina bästa kompisar och numera även en vän i egen rätt. Jag har gjort ett skivomslag åt honom, till hans sidoprojekt Död Mark. Jag diggar Povel Ramel, Träd Gräs och Stenar, Goran Kajfes, Nacka Forum - samma sak här som med filmer och böcker, jag kan nämna hur många namn som helst. Jag lyssnar på musik hela dagarna när jag tecknar.

I Fengersfors bor en man som heter Jon (minns inte hans efternamn)och som har, eller hade, bandet Magnolia. Deras skiva ”Svarta sagor” var förbluffande bra. Jag fick den av honom på vinyl. Sjuttiotalshårdrock med bra, svarta svenska texter. Om de hade bott här i Stockholm hade de kanske varit riksbekanta, jag vet inte.

(Foto: Idha Lindhag)