Jonas Strandberg
11.01.2026 16:13
Det har väl knappast undgått någon att Stephen King är en av våra absoluta favoritförfattare här på redaktionen. Vi har ju vid flera tillfällen återkommit till honom och fler lär det säkert också bli. Om ni som läser detta också gillar Stephen King så kan vi verkligen rekommendera den svenska "Stephen King-podden" som tar upp både böcker och filmer från hans digra meritlista, ofta mycket underhållande att lyssna på t.ex under bilresan eller gräsklippandet. Mannen bakom denna podd heter Jonas Strandberg och det är förstås honom som vi skall intervjua denna gång. En intressant detalj i det hela är att flera av oss också gjort precis samma "resa" som Jonas, dvs att återuppäckt King runt 2009-2011 med Under Kupolen och 11/22/63 efter många års uppehåll. Så om ni är fast vid hans 70, 80 och 90-tal kan vi inte nog poängtera att det finns så mycket mer att upptäcka. Nu över till Jonas.
Vad sysslar du med just nu? Jag såg att du ganska nyligen blivit pappa (Grattis!) och så är du journalist, ståuppare och utöver detta då förstås Stephen King-podden. Det låter med andra ord som att du har fullt upp?
Tack så mycket! Just nu går den mesta tiden till att skriva och vara webbredaktör på Café och vara pappa. Parallellt med det har jag just återaktiverat Stephen King-podden efter en liten paus. Det är otroligt roligt.
Hur och när startade ditt eget intresse för Stephen King?
Först via filmatiseringar, som Jurtjyrkogården, Pestens tid och Langoljärerna – som alla tre kröp under skinnet på olika sätt. Sedan var omslagen till både böckerna och filmerna så otroligt kittlande. Intromusiken till podden som är gjord av Bröderna Kvist, är förresten inspirerad av musik från Langoljärerna.
Hur gick det till när du startade Stephen King-podden och hur kom du på denna idé?
Sedan några år hade jag återupptäckt King efter ett breakup och slukat 11/22/63, Dark Tower-serien, On Writing, Under the Dome... Det var fint under den jobbiga tiden att hitta tillbaka till en bekant röst från barndomen. Intresset för just King hängde sedan med innan jag efter några år tröttnade på att vara själv med läsandet och ville skapa någon sorts rolig ram runt det.
Hur väljer du ut vilka som skall vara gäster? Är det många som hör av sig till dig och vill vara med eller är det du som får försöka övertala dem?
Det är överraskande många som vill vara med. För mig är det viktigt att det finns en blandning av människor jag känner väl och är trygg med, och helt nya bekantskaper. Stephen King-nördar blandat med folk som bara råkat fastna för en av hans böcker. Det känns kul att sikta på att ha en någorlunda jämn könsfördelning också för att bredda den traditionella bilden av den typiska Kingläsaren.
Författarna Helena Dahlgren och Sara Bergmark Elfgren och bookstagrammern Linnéa Gistrand (instagram.com/lennyslibrary) är återkommande röster i podden. Den främsta anledningen är såklart att jag gillar att prata med dem och de alltid har roliga, smarta vinklar. Men en fin bieffekt är att fler kvinnor hittat till poddens eftersnacksgrupp, vilket jag tycker bidrar supermycket till diskussionerna.
Har du någon drömgäst i Stephen King-podden?
Stephen King. Har frågat hans agent flera gånger och kommer fortsätta. Och Daniel Breitholtz.
Ett av mina favoritavsnitt är när du och Björn Carlsson precis plöjt igenom Children of the Corn 1-5 och gör en djupdykning i dessa gamla godingar. Kommer vi i framtiden också att få höra er gå igenom resten av Corn-filmerna? Har du funderat på att göra något liknande med Mangler-filmerna? Det finns ju visserligen "bara" tre Mangler-filmer, men det är troligen tillräckligt många och det skulle vara roligt att lyssna på.
Haha! Ja målbilden var att vi skulle hugga tag i resterande majsfilmer tätt inpå, men jag tror att överdosen blev för stor. Mangler-trilogin känns klart mer hanterbar och är faktiskt något som jag har konkreta planer på.
En av dina återkommande gäster är ju Helena Dahlgren (som vi för övrigt också gjort en intervju med på denna sida) och något ni två ofta återkommer till på det ena eller andra sättet är förstås Twin Peaks. Vi på redaktionen är ju också stora Twin Peaks-fans så det vore intressant att höra vad du själv har för tankar om denna kult-serie? Något som splittrar oss Tisselskogare är framför alllt åsikterna kring den senaste säsongen. Vissa hävdar att den är minst lika bra som de två första säsongerna medans andra påstår att det är ren skit, ungefär som att Asylum skulle försökt göra en Twin Peaks-säsong. "Kan vara det sämsta jag sett någonsin, alla kategorier" var t.ex. en kommentar här på redaktionen gällande "Atombombs-avsnittet". Vad tycker du?
Jag älskar säsong Twin Peaks: The Return, förbehållslöst. Tycker faktiskt att det är det bästa David Lynch har gjort, just eftersom den lekte så mycket med fansens förväntningar och nostalgiska minnen av vad Peaks var på 90-talet. Säsong 3 skildrar en småstad där den stora världen skoningslöst hunnit ikapp. Avsnitt 8 hade jag lite svårt att ta in första gången, men det har växt på mig efterhand. Nu känns det som ett stort, mörkt surrealistiskt konstverk.
Vilka är dina favoritböcker av Stephen King?
11/22/63 är min stora favorit. Men jag vill inte bekvämt luta mig in i det som en cementerad sanning, utan försöker vara öppen för att varje ny bok han släpper kan bli en ny storfavorit. Fairy Tale läste jag till exempel om nyligen och den är verkligen toppen, särskilt om man som barn älskade Narnia.
Vilka är dina favorit Stephen King-filmatiseringar?
Som alla lite aspigt lagda har jag förstås en omfattande ranking, men den har på senare tid börjat skakas om, efter releasen av The Life of Chuck. Den filmen gick verkligen rakt in i hjärtat.
Har du läst alla Stephen Kings böcker? Finns det någon du inte är så förtjust i?
I regel försöker jag att inte vara en King-apologet. Skriver han något jag inte hade gillat om en annan författares namn stått på omslaget, då försöker jag att inte ha överseende bara för att han är min favoritförfattare. Nu på senare tid var jag inte stormförtjust i Never Flinch, hans senaste roman som kändes konstigt påskyndad.
Jag vill minnas att du har pratat ganska gott om miniserierna Langoljärerna och Storm of the Century vilket var roligt att höra. Jag gillar dem nämligen också, fast nu för tiden är det nog mest av nostalgiska skäl. Jag såg om dem båda i höstas och funderade på om det inte vore en bra idé med en remake på Langoljärerna? En tanke skulle ju då kunna vara att göra en film istället för "miniserie" (den kändes ärligt talat ganska seg nu när jag såg om den) och framför allt då med förhoppningsvis lite bättre effekter (redan som barn blev man ju chockad över hur otroligt dåligt det ser ut). Vad tror du om detta? Å andra sidan, på tal om nyinspelningar så var den nya "Pestens Tid" något vi också tyckte lät som en intressant ide och verkligen såg fram emot, men det visade sig ju tyvärr bli en besvikelse. Har du sett den och vad tyckte du i så fall?
En nyversion av Langoljärerna vore ju underbart? Den gamla versionen är nog extremt förbisedd av alla oss som inte såg den när det begav sig. Mitt största problem med den nyare Pestens tid-serien var hur Las Vegas skildrades. Från boken minns jag Randall Flaggs läger som en hårt disciplinerad fascist-dystopi. I båda serierna gestaltas snarare någon sorts dekadent gränslöshet, vilket inte direkt känns som ett reellt hot mot Mother Abigails gruppering.
Vi är flera här som lyssnar på Stephen King-podden och jag måste säga att det är en förbaskat mysig podd att lyssna på. Under 2024 seglade den upp som en av mina absoluta favorit-poddar, men något som vi var flera som reagerade lite på var "Raseri"-avsnittet med Henric de la Cour. Det finns många frågor om just detta avsnitt så jag delar upp det lite:
Du nämner själv i början av avsnittet att det var mycket frågor om när du skulle göra ett avsnitt om just Raseri, och vem du skulle bjuda in. Så första frågan är varför det blev just Henric som skulle prata om den?
Henric hade jag ganska länge funderat på som gäst, då jag hört från flera håll att han var ett stort Kingfan. Föreslog ett antal böcker för honom som ämne för avsnittet och han valde just Raseri.
Sedan sågar ni verkligen skiten ur den och det känns nästan lite som att ni triggar varandra och det kommer några kommentarer som t.ex ”folk har sina olika favoriter men här är det en stor röd flagg om man har den som favorit..” och ”om det här är ens favorit.. det är inte alls bra” (jag minns inte exakt, men något liknande). Trots att jag inte har den som en av mina absoluta King-favoriter får det mig nästan att känna mig lite förolämpad. Känner du att ni gick lite för långt, eller är du tveksam mot folk som gillar American Psycho och Räddaren i Nöden också (kanske dåliga jämförelser men du förstår kanske "poängen")? Ni säger att huvudpersonen är osympatisk från första sidan men det är ju som i många andra filmer och böcker. The talented Mr Ripley är ju ett till exempel med en huvudperson som är sociopat.
Jag förstår hur du menar. Tänker en del på det ibland när det råkar bli konsensus i något avsnitt att en viss bok eller film är kass, att det inte är så kul för fans av just den titeln. Det är aldrig gästens ansvar att balansera upp just den biten tycker jag, utan där får jag lite mer vara djävulens advokat och lyfta positiva aspekter för att göra samtalet mer dynamiskt.
Med det sagt och med all respekt för att du och många med dig gillar den, tycker jag fortfarande att just Raseri är helt bedrövligt skriven. Och att den dragit till sig en lite för hög andel fans som mest tycker att det är lite coolt att King drog tillbaka den från tryck. Att de tycker den är mer intressant på grund av sitt rykte än vad som faktiskt finns på pappret. Självklart finns det undantag, jag generaliserar. Men inte så mycket.
Vad har du för favoritböcker/författare (utöver Stephen King)?
Tove Jansson är en storfavorit, känner mig på exakt samma själsliga grundton som henne. Min absoluta favorit av Toves böcker är duon Pappan och havet och Sent i november. Så vackra berättelser att det gör ont att tänka på.
Vad har du för favoritfilm(er) genom tiderna?
Almost Famous, Before Sunset och Life of Chuck.
Vad har du för favoritband/artist?
Taylor Swift, Jonas Lundqvist och Johnny Cash.
Som den hårdrockare jag är vore det väldigt intressant att veta om det finns något inom denna genre du tänder till på? Har du möjligen även utforskat death & black metal eller är det i så fall mest klassisk hårdrock som gäller? Några favoriter?
Jag har konsumerat en del hårdare metal sekundärt via min kompis Metal-Per, men är personligen mer svag för rock av typen Ghost och Graveyard. Och har absolut överdoserat på gammal hair metal, där mina favoriter är Mötley Crüe.
Har du någon favorit TV-serie? Har du t.ex. sett några av mina favoriter "Walking Dead" eller "Game of Thrones" med favoriten Joffrey? Eller kanske någon King-serie eller redan nämnda Twin Peaks här till favoriterna?
Buffy och vampyrerna är den serie som format mig mest genom livet. Men Twin Peaks är också i toppen, tillsammans med Arkiv X.
Hinner du med att kolla några filmer i ditt späckade schema? I så fall vore det intressant att veta om du t.ex. har sett och gillar Punch Drunk Love, Royal Tennenbaums eller Birdman?
Sedan jag passerade 30 föredrar jag verkligen filmer framför serier. Älskar film. Det är otroligt skönt med en fristående historia som inte kräver ett långtidsengagemang för att man ska få ut något av historien. Jag har sett alla de tre och gillar bäst Punch Drunk Love. Är generellt en stor Adam Sandler-älskare.
Under den senaste tiden har jag lyssnat mycket på Magnus Ugglas senaste album som har en betydligt mörkare ton än de övriga. Är detta album ("Innan filmen tagit slut") något du själv lyssnat på och vad är i så fall din uppfattning?
Dessvärre har jag inte hört det albumet. Men tack för tipset!
Som ett stort fan av svenska kriminalfilmer måste jag även passa på att fråga vem som är just din favorit? Den nerstämde Wallander, den desillusionerade Beck eller min personliga favorit Arne Dahl? Eller har den nya Hassel-serien/rebooten med en testosteronstinn Ola Rapace seglat upp som etta på tronen?
Rolig fråga! Hm. Jag tittar alltid på Beck när en ny film kommer, som en trygghetsgrej. Även om det var längesedan man blev positivt överraskad nu. Sedan har jag en teori om att fans av Johan Falk-filmerna är lite dummare än snittet. Inte så mycket dummare kanske, men ändå så det märks.
Har du någon speciell dryck som du njuter lite extra av vid speciella tillfällen? Kanske ett glas rött uppskattas eller kan det även slinka ner lite Mekong eller Mummelmann när du laddar upp inför ett podd-avsnitt?
Jag är en mycket enkel man på den punkten. Dricker bryggkaffet svart och blir glad av en iskall fatöl. Men det är hemskt trevligt att dricka en god cremant vid tillfällen då man egentligen inte har något att fira, utan bara vill bli lite gladare. Det funkar alltid.
Som du kanske märkt är musik, film och litteratur något som ligger mig väldigt varmt om hjärtat och speciellt svenskt då jag anser att det håller lite högre klass än det mesta. Vi har ju bl.a. stoltheter som ABBA, Europe och Roxette att vara glada för inom musikens värld. Är detta något som faller dig i smaken?
Älskar svensk musik. Döpte min dokumentär ”Somewhere in the crowd there's you” efter ABBA-låten Super Trouper.