Markus Nordberg (Ceremonial Oath/Cemetary)

Vi kör vidare med dödsmetall och denna gång med ett gäng från Billdal, Göteborg. Intervjuoffret är en av originalmedlemmarna, nämligen Markus Nordberg. Efter inspelningen av debutplattan 1992 lämnade några av de andra originalmedlemmarna för de numera betydligt mer kända HammerFall (Oscar Dronjak) & In Flames (Jesper Strömblad). Kvar fanns Anders Iwers & Markus, som sedermera också släppte uppföljaren ”Carpet”, med både Tompa Lindberg & Anders Friden på sång! Som ni kommer att märka är detta ett album vi på T.C redaktionen haft lite funderingar om i många år... dessutom var Markus också med i Cemetary under en period. Håll till godo!

Vad sysslar du med just nu? Är det fortfarande musik som gäller eller har du även ett ”vanligt” jobb?
Jag jobbar idag som biolog och forskare på AstraZeneca men spelar fortfarande aktivt. Musiken betyder mycket. Lyssnar alltid på musik. Spelar med The Chuck Norris Experiment nu och har gjort det sen 2011 och är grymt kul. Har egentligen alltid sysslat med musik och trummor är det instrument jag mest spelat i olika band.

Var återförenings-giget med Ceremonial Oath som ni gjorde 2012 en engångsföretelse eller har ni fler spelningar, eller kanske t.o.m något nytt material på g?
Ja, från början var det menat som ett återföreningsgig endast, men blev några till, bl a Hellfest i Frankrike och Getaway Rock i Gävle. Vi hade ju inte spelat ihop på många år så återföreningen och arbetet i replokalen innan var ju jättekul. Det blev ju som att börja om från början och med distans till det hela gjorde att det kändes både inspirerande och spännande. Hade ju inte spelat den sortens trummor på länge så det var häftigt att allt satt och flöt på så pass bra som det gjorde efter alla år och att repandet gav resultat. Något nytt material har vi egentligen aldrig bestämt oss för att leverera.

En sak jag alltid funderat på gällande Ceremonial Oaths sista platta "Carpet" från 1995 är just titeln och omslaget. Vems var idén att ha en matta på omslaget och vad är din åsikt om det?
”Carpet” plattan är ju ihopsatt av några demos. Vi gick ju skilda vägar med Oscar ett tag tidigare och Jesper hade startat In Flames. Vi andra svängde mer in på grunge grejen än läder och nitar och därav blev ju stilen lite annorlunda. Vi hade en låt som hette Carpet och det fick bli namnet på skivan också. Det lät ju flummigt och mystiskt. Kommer inte riktigt ihåg vems idé det var att ha just en matta på omslaget men så fick det bli. Jag köpte en liten orientalisk miniatyrmatta på Ikea tror jag och hängde upp på väggen hemma och tog kort med min då fräsiga Minoltakamera. Skickade in på framkallning som man gjorde på den tiden och sen skannade vi in fotografiet när det var dags att göra omslaget. Kommer ihåg att vi satt på dåvarande Dolores (legendarisk skivaffär i Göteborg) kontor på Drottninggatan och gjorde hela designen på några timmar... Det blev ju världens coolaste omslag! Grym bild med stenhårt lila typsnitt :)

Vad har denna matta (Carpet) för betydelse till albumet i övrigt? Det känns som om jag har missat något då både omslag, titel och en låt syftar på denna mystiska matta?
Inte så mycket alls för plattan egentligen, låten Carpet handlar ju om att känna sig apatisk, missanpassad och kvarlämnad med sina tankar och att uppleva sig mer eller mindre osynlig. Som en gammal matta som bara hänger och slänger kanske...

Hur gick det till när du blev medlem i Mathias Lodmalms Cemetary?
Jag kommer ihåg att Anders ringde och frågade om jag ville hänga på. Han hade pratat med Mathias innan som saknade både gitarrist och trummis till en bokad turné. Vi lirade ju fortfarande med Ceremonial Oath men det arbetet ebbade mer eller mindre ut, så det blev på något sätt nästa naturliga kliv.

Hur var det att arbeta med Lodmalm? Hade ni någon "bandkänsla" eller kändes det mer som hans soloprojekt?
Cemetary var ju Mathias projekt. Vi andra var ju mer musiker, men jag trivdes ganska bra med det ändå till en början. Visst fanns en bandkänsla men inte lika mycket som tidigare såklart när alla var med och skrev och skapade. Vi repade ju heller inte lika mycket med Cemetary som med Ceremonial Oath vilket också bidrog till detta, det var ju mest innan vi skulle ut och åka eller spela in något.

Varför slutade du i Cemetary efter ”Sundown” (1996)? Var det endast på denna Cemetary platta som du spelade trummor eller var du med på ”Black Vanity” (1994) och ”Last Confessions (1997) också?
Musiken drev mer och mer mot industrirock som jag inte riktigt var inne på just då, vi spelade in några demos med låtar som var helt grymma men själva känslan var sådär. Anders började spela med Tiamat, jag hoppade av och började jobba och åkte till Australien några månader. När jag kom hem var det rätt skönt att inte spela i band, började lära mig andra instrument och spelade med i olika småprojekt, både didgeridoo och Irländska flöjter. Ja, ”Sundown” är enda plattan jag spelar på, står med på ”Black Vanity” som bandmedlem men spelar inte trummorna på skivan. Vet att vi var med och arrangerade några av låtarna på ”Last Confessions” (Anders och jag), dessa hade spelats in som demos av oss tidigare.

Har du några roliga anekdoter att berätta om från alla år med t.ex Ceremonial Oath & Cemetary?
Vi spelade ju bara ett fåtal gånger live med Ceremonial Oath men spelningarna var helt galna och skitkul. Körde tidiga spelningar ihop med bl a At the gates och Dark Tranquillity som var kompisar, alla vi kom ju från samma område – Billdal söder om Göteborg. Kommer ihåg min allra första spelning med Ceremonial Oath på Tyrolens fritidsgård i Frölunda utanför Göteborg. Vi hade ingen basist så vi körde som trio. Jesper Strömblad var på spelningen som var helt sjövild, hade våra upp-och-ner vända kors och Oscar slet sönder Biblar på scen. Dagen efter ringde Jesper upp och frågade om vi behövde en basist – och det ville vi ju såklart. Så nästa rep började med att vi hämtade upp honom på Frölunda Torg. Vi visste inte riktigt hur han såg ut så vi höll ögonen öppna efter någon hårdrockig. Han såg oss först och vinkade blygt, hoppade in i bilen och resten är ju historia :) Spelningarna med Cemetary blev ju större såklart, vi körde på med vår (Anders och min första) Europaturné där vi lirade förband till Bolt Thrower på deras ”For Victory,,,” turné tillsammans med några amerikaner som hette Brutality. Kul att turnera ”på riktigt” med buss och hela grejen. Bolt Thrower rökte på hela tiden + att de älskade vapen i alla former så det var både basebollträn, knivar och kofösare med på bussen :) Men jäkligt härliga typer!

Vad är ditt bästa samt värsta turneminne?
Tycker alla turnéer som jag varit på har varit kanonkul, får ju chansen att åka runt i världen och spela så det är nog det samlade intrycket, men såklart fullsatta spelningar där allt flyter på och vi är grymma som band är ju bra minnen. Sen vår spelning i Palm Desert (USA)med CNE är en annan grym spelning på klassiska The Hood där stoner rocken växte fram. Det sämsta är nog en turné vi gjorde i Polen med Cemetary, en svältturné där arrangören brast i att skaffa tillräckligt med mat till banden + att jag var sjuk hela turnén,,,

Vilket är det stoltaste ögonblicket i musik karriären? Något speciellt minne som gör dig extra lycklig?
Jag är stolt över allt jag bidragit med genom åren, att ha varit med om hela Göteborgssoundets framväxt som slagit igenom stort över hela världen. Det tycker jag är coolt. Sen är jag naturligtvis sjukt stolt över alla plattor jag medverkat på och att jag fortfarande tycker det är himla skoj att spela, det har verkligen blivit en livsstil som jag har svårt att se mig vara utan.

Vad har du för favoritband/artist? Är det mest gammal hederlig Heavy Metal som ligger dig varmast om hjärtat eller lyssnar du även mycket på Death/Black metal?
Har egentligen inget favoritband eller artist men många som jag tycker är bra. Är verkligen allätare vad gäller musik. Farsan lyssnade jättemycket på klassisk musik och band som Beatles och Hollies och morsan älskade ABBA. Så det är klart att jag färgats av detta. Har lyssnat mycket på döds och black metal men även såklart grunge, indiepop och country. Har varit mycket givande för min egen individuella utveckling musikaliskt att hämta inspiration i alla former av musik.

Vilken/vilka är din absoluta favoritplatta/plattor genom tiderna?
Oj, har nog ingen riktig favoritplatta, om jag måste välja hårdrock så blir det nog Iron Maidens ”Piece of Mind” eller ”Somewhere in time”. ”Back in black” med AC/DC är ju också en klassiker. AC/DC är ett av mina absoluta favoritband ihop med Iron Maiden. ”Master of puppets” med Metallica. Lyssnar också mycket på Turbonegro, Pink Floyd, Nick Cave och country som Shooter Jennings och Johnny Cash. Allt med Beatles såklart. Som sagt svårt att nämna en favorit då jag lyssnar på så mycket olika.

Vad har du för favoritfilm(er) genom tiderna?
Svårt att välja! Men alltid kul att kolla på gamla klassiker som ”The Shining” eller ”Exorsisten”. ”Shawshank redemption” är en annan favorit. Komedier med Monty Python ligger mig också varmt om hjärtat.

Har du några favoritböcker/författare?
När jag var yngre plöjde jag mycket Stephen King, Koontz och George Orwell, läser mest biografier nuförtiden och mycket facklitteratur som jag tycker är spännande.

Vilka Death/Black Metal band från 90-talet tycker du var de bästa?
Tycker Entombeds ”Left hand path” är fantastisk. Den kom ju när vi höll på som mest och harvade och hör till favoriterna. Den och ”Like an ever flowing stream” med Dismember. Morbid Angel och Death är ju grymma. Slayer och At the gates har jag lyssnat mycket på förstås. Lyssnade inte så jättemycket på Black Metal men norska Darkthrone och Immortal var/är ganska roliga.

Är du som många andra hårdrockare en stor skivsamlare? Isåfall vore det intressant att veta hur många du ligger på och vilken du anser vara kronjuvelen i samlingen?
Nej, inte alls en stor skivsamlare. Blir mycket Spotify men jag brukar köpa vinyl när jag är på spelningar för att supporta, tycker det är mysigt att lyssna på vinyl.

Under den senaste tiden har jag lyssnat mycket på Magnus Ugglas senaste album som har en betydligt mörkare ton än de övriga. Är detta album (Innan filmen tagit slut) något du själv lyssnat på och vad är isåfall din uppfattning?
Har tyvärr inte lyssnat på nya Magnus Uggla, lyssnat en del på hans tidiga plattor som är ok.

Har du någon favorit TV-serie? Har du t.ex sett några av mina favoriter "Farang" eller "Game of Thrones" med favoriten Joffrey? Och kanske viktigast av allt, har du sett nya säsong3 av Twin Peaks? Tycker du likt oss Tisselskogare att de 25 åren mellan säsong 2 & 3 var väl värt väntan?
Älskar ”Seinfeld” som är en av mina absoluta favoriter. Sen kollar jag en del på nya grejer när jag har tid, ”Game of Thrones” förstås som är riktigt bra. Har faktiskt inte sett nya ”Twin Peaks” men det ligger i pipeline att göra det.

Hinner du med att kolla några filmer i ditt späckade schema? Isåfall vore det intressant att veta om du har sett och gillar t.ex Punch Drunk Love, The Royal Tennenbaums eller Birdman?
Försöker hinna med att kolla nya filmer men det var ett tag sen om jag ska vara ärlig. ”It” och någon uppföljare till ”Starwars” var nog de senaste jag kollade in på bio.

Som ett stort fan av svenska kriminalfilmer måste jag även passa på att fråga vem som är just din favorit? Den nerstämde Wallander, den desillusionerade Beck eller min personliga favorit Arne Dahl? Eller har den nya Hassel-serien/rebooten med en testosteronstinn Ola Rapace seglat upp som etta på tronen?
Oj, kollar väldig dåligt på svenska kriminalfilmer så jag kan inte uttala mig om det.

Har du någon favoritdryck när du vill riktigt njuta av livet? Är det den klassiska hårdrocksstilen med Jack Daniels som gäller eller är det thailändska guldet Mekong något som faller dig i smaken? Eller varför inte en exotisk Mummelman?
Jag dricker och brygger egen öl, kul att experimentera med smaker av malt och humlingar. Men visst, en och annan whisky rinner ju ner också, både Bourbon och Skotsk.

Som du kanske märkt ligger musik och film mig väldigt varmt om hjärtat och speciellt svenskt då jag anser att det håller lite högre klass än det mesta. Vi har ju utöver alla dina egna band t.ex stoltheter som ABBA, Europe och Roxette att vara glada för inom musikens värld. Är dessa band något som faller dig i smaken?
Japp, håller med, svensk musik håller väldigt hög klass och har gjort länge. Väldigt hög lägstanivå både musikaliskt och produktionsmässigt. ABBA och Europe har gjort mycket bra tycker jag och lyssnade mycket på dem när jag var yngre och har influerat i musikskapandet.