Mårten Hansen (A Canorous Quintet)
Nästa intervjuobjekt är Mårten Hansen, sångare från death metal-bandet A Canorous Quintet. Bandet existerade mellan 1991-1999 och hann under denna tid släppa några kanonplattor, framförallt "Silence of the World Beyond" (1996). Också värt att nämnas är att de 2006 återuppstod, med samma bandmedlemmar fast lite annorlunda musikstil, under namnet This Ending. Vi kan även passa på att rekommendera sjutummaren "Reflections of the Mirror" som släpptes 2012 med två st gamla ACQ-låtar.
Vad sysslar du med nuförtiden? Är det mest "vanligt jobb" som gäller eller är det även full fart med This Ending?
Jag arbetar som trä- och metallslöjdslärare och har gjort det i ganska många år utöver att ägna mig åt musik så man kan nog säga att det är mest "vanligt jobb" som gäller. Just nu är det mer fart än på länge med This Ending då vi just färdigställt en ny platta som vi är mycket nöjda med.
Har ni några planer på att någon gång framöver släppa någon ny platta under ACQ-namnet? Kanske det gav er mersmak med "Reflections of the Mirror" sjutummaren 2012 och samlingsskivan 2013? Om jag förstått saken rätt så brukar ni väl även fortfarande riva av någon ACQ-klassiker när ni lirar live med This Ending?
Som det ser ut just nu finns det inga planer på att släppa ny platta under ACQ namnet. Vi fick definitivt mersmak av att spela in Reflections of the mirror som innehåller 2 låtar vi aldrig spelade in från perioden då vi skrev Silence of the world beyond. Det var hur kul som helst att grotta ner sig i det gamla materialet. Det i sin tur återspeglas i att våra nya låtar med This Ending har en tydligare ACQ-anknytning än tidigare eftersom vi upptäckte att vi saknade att skriva låtar med mer slingor det vi kallar för slingdöds. Det stämmer även bra att vi brukar riva av 1 eller 2 ACQ låtar när vi lirar live med This Ending. Det är ju trots allt i grunden ett och samma band.
Hur gick det till när ni kom på ert bandnamn "A Canorous Quintet"? Det känns som ett lite udda val för ett Death Metal band?
Bandnamnet som är något annorlunda för ett dödsband kom sig av att när vi startade upp runt 1990 så hade vi flera olika bandnamn och medlemmar, vårt första officiella namn som vi gjorde några spelningar under var Departed. Sen vill vi ha ett namn som stack ut mer och med viss inspiration från andra bandnamn som t.ex. Disharmonic Orchestra så testade vi namnet A Canorous Quartet vilket sedan ändrades till Quintet då vi utökade bandet med ytterligare en gitarrist. Som vanligt var det en massa idébollande som resulterade i namnet som vi även tyckte stack ut rätt rejält inom genren.
Eftersom man gärna slänger på någon gammal deathmetal klassiker på skivtallriken emellanåt är det ju riktigt trevligt att era två första alster via The Crypt har fått se dagens ljus på vinyl. På deras hemsida kan jag även se att "The Only Pure Hate" är på G men även en MLP vid namn "Land of the Lost"? Vad är denna MLP för något? Innehåller den några osläppta låtar, nyinspelningar eller gamla demos?
Det är onekligen roligt att det gamla materialet äntligen kommer ut på vinyl. Det är dessutom riktigt schyssta utgåvor måste jag säga. Land of the lost var en tänkt 7-tums singel vi spelade in inför inspelningen av The only pure hate. Den blev inte riktigt lika bra som vi hade önskat produktionsmässigt då det var ett steg i att prova nya studios. Tack vare att vi inte var 100% nöjda med resultatet så släppte vi aldrig låtarna. Den innehåller 2 annorlunda versioner av låtarna Land of the lost och demo låten Revert to life.
Vad har du för favoritband/artist? Är det mest gammal hederlig Heavy Metal som ligger dig varmast om hjärtat eller är du fortfarande intresserad av Death/Black metal? Eller är det helt enkelt något annat som spisas mest?
Sen jag var liten har alltid Judas Priest varit en klar favorit som även inspirerat många andra band som är grymma. När det gäller metal gillar jag det mesta men heavy metal, death metal och melodisk blackmetal är väl det som ligger mig närmast hjärtat fortfarande.
Har du något extra roligt minne att berätta om från tiden med ACQ då Death Metal var som populärast i början/mitten av 90-talet?
Kanske när vi spelade i Västerås med bl.a. Necrophobic och backstage området var en hel gymnastiksal där det blev galen fylla. Det gick knappt att hålla sig på benen när det var dags att spela men det var kul som fan och blev en galen show. Sen hade vi en vända i Danmark med Dawn där vi på hemvägen höll på att dö för att chauffören höll på att festa (tillika trummisen i dawn) med oss till 4 på morgon och sen åkte vi hemåt runt 7-8 snåret. Så helt plötsligt när man satt och sov i bilen började det skaka och dundra då hade han kört rakt över en rondell. Senare började det skrikas ute på en bro då han var på väg mot räcket. Det är ett under att man lever idag;)
Vilken/vilka är din absoluta favoritplatta/plattor genom tiderna?
Oj en nästan omöjlig fråga men en stor favorit är Judas Priests Painkiller.
Vad har du för favoritfilm(er) genom tiderna?
Ännu en nästan omöjlig fråga men Evil dead 2 - Dead by dawn är en härlig klassiker.
Har du några favoritböcker/författare?
Bara svåra frågor nu. För tillfället får jag lova att säga John Ajvide-Lindqvist som fångar alla möjliga genrer på en gång på ett alldeles fantastiskt sätt.
Är du som många andra hårdrockare en stor skivsamlare? Isåfall vore det intressant att veta hur många du ligger på och om du har någon riktig guldklimp i samlingen?
Jo jag är en stor skivsamlare. Det var länge sedan jag räknade mina skivor men skulle gissa på att det rör sig om ca. 4-5000 skivor iaf mestadels metal. En cool grej jag har just nu är en Manowar plåtburk limiterad till 100ex innehållande 3 singlar, en t-shirt och en tors hammare.
Vilka Death Metal band från 90-talet tycker du var de bästa? Någon favoritplatta inom denna genre?
Här haglar de svåra frågorna, de som klart stog ut var Death, Morbid Angel, At the gates, tidiga entombed, Deicide, Dissection och förstås ett gäng band till. Det fanns ju hur mycket bra döds som helst på den tiden. Inte för att det är någon brist nu heller metalscenen är mer levande än på länge måste jag säga.
Har du någon favorit TV-serie? Har du tex sett några av mina favoriter The Walking Dead och/eller Dexter? Eller kanske "Game of Thrones" med min favorit Joffrey är något som du njuter av?
Jag har sett alla dina favoritserier du nämner och dem är alla 3 magnifika på sitt eget vis. Annars klappar mitt hjärta hårt för gamla X-files, men även härliga gamla sci-fi serier som t.ex. Babylon 5 som jag just nu håller på och återupplever, den håller faktiskt fortfarande även om de digitala effekterna som då var banbrytande bara ser ut som ett gammalt tv-spel nu;) Sen får du inte missa Sons of Anarchy som också är briljant.
Hinner du med att kolla några filmer i ditt späckade schema? Isåfall vore det intressant att veta om du har sett och gillar tex Kick-Ass eller The Road?
Både Kick ass och The Road var klart värda att kolla på. Senast jag såg en rulle som verkligen grep tag i en var det faktiskt dramat Dallas buyers club. Film är ett stort intresse så jag försöker se minst 1 eller 2 filmer i veckan.
Under den senaste tiden har jag lyssnat mycket på Magnus Ugglas senaste album som har en betydligt mörkare ton än de övriga. Är detta album (Innan filmen tagit slut) något du själv lyssnat på och vad är isåfall din uppfattning?
Har inte lyssnat på Magnus Uggla på länge så här kan jag inte komma med någon input. Men jag ska definitivt ge den en lyssning vid tillfälle.
Som ett stort fan av svenska kriminalfilmer måste jag även passa på att fråga vem som är just din favorit? Den nerstämde Wallander, den desillusionerade Beck eller min personliga favorit Arne Dahl?
Arne Dahl har jag inte någon uppfattning om än men står på tur för att beskådas inom en snar framtid. Så av Beck och Wallander får jag säga att Beck drar det längsta strået i sin förvirrade genialitet.
Har du någon favoritdryck när du vill riktigt njuta av livet? Är det den klassiska hårdrocksstilen med Jack Daniels som gäller eller är det thailändska guldet Mekong något som faller dig i smaken? Eller varför inte en Mummelman?
När det gäller att njuta av drycker i livet finns det oändligt med källor. Men en rökig whisky är alltid ypperligt eller varför inte en flaska amarone eller rioja av god kvalitet. Sen halkar det ner tonvis med öl det är alltid trevligt. Sen finns det en förkärlek för tysk kräuterlikör som t.ex. den lokala dortmunder producenten Dinzinger.
Som du kanske märkt ligger musik och film mig väldigt varmt om hjärtat och speciellt svenskt då jag anser att det håller lite högre klass än det mesta. Vi har ju utöver er själva tex stoltheter som ABBA, Europe och Roxette att vara glada för inom musikens värld. Är detta något som faller dig i smaken?
Visst har den svenska musikscenen producerat mycket bra både Abba och Roxette har sina kvalitéer men som hårdrockare ligger Europe närmare hjärtat. Deras senaste platta var i mina öron bland det bättre de gjort på senare år.