Micael Dahlén

Det var med ett stort intresse och spänning som vi på T.C redaktionen plöjde genom de blodröda sidorna i Micael Dahlens ”Monster” när den släpptes 2011. I denna bok träffar Micael några av vår tids värsta seriemördare, bl.a Charles Manson. Vi tog kontakt med Micael för att kolla hur denna Ekonomiprofessor, (även kallad ”Rockstjärneprofessorn”) som också tilldeladades Mensapriset 2017 fick för sig att skriva en bok om detta ämne. Varsågoda.

Vad sysslar du med just nu? Några nya spännande projekt på gång?
Alltid spännande projekt på gång! Utöver ett gäng forskningsprojekt är jag i sluttampen på en träningsbok och i uppstarten på en dokumentär och ett medieprojekt. Lite lagom luddigt, va? Men himla kul, vänta bara...

Med ditt långa hår, svarta nagellack och tatueringar blir jag väldigt nyfiken på om det möjligen finns en gammal hårdrockare inom dig? Några favoritband isåfall? Har du även utforskat death/black metal genren något?
Jomenvisst, först kom Kiss, sen ett gäng däremellan, sen Marilyn Manson och nu Ghost.

Vad tycker du om uttrycket "rockstjärneprofessorn" som du ofta blir kallad?
Den lilla pojken som bodde i mig en gång i tiden och som ville bli rockstjärna väldigt mycket hellre än professor (vem vill egentligen bli det..?) skulle nog varit väldigt glad.

Hur kom du som ekonomiprofessor på tanken att skriva en bok om, och dessutom träffa, några av vår tids värsta seriemördare?
Ekonomi för mig handlar om hur människor fördelar sin tid och energi och gör saker tillsammans och jag fascinerade av hur många som ägnade så mycket tid åt att skriva om, läsa om, göra filmer om och skriva till seriemördare. Varför? Jag var bara tvungen att veta.

Hur lyckades du med konststycket att få träffa just Charles Manson? Fick du träffa alla dem du hade på din önskelista inför boken eller var det någon som tackade nej?
Tro det eller ej, men det var faktiskt jag som tackade nej efter ett tag. Sättet att få träffa Charles Manson och de andra var att lära känna dem på riktigt och låta dem lära känna mig på riktigt. Vi kom varandra lite för nära till slut, närmare än jag hade förstått innan och önskat. Hela min värld blev uppfuckad efter ett tag.

Hur var det att träffa dessa ökända människor? Det måste vara en stor skillnad mot att föreläsa om ekonomi? Kunde du koppla bort dessa möten efteråt eller var det psykist påfrestande?
Det var surrealistiskt, existentiellt, totalt tankevrängande, att föreläsa om ekonomi och allt annat i vardagen blev väldigt trivialt i jämförelse. Hade jag riktigt förstått innan hade jag nog inte gett mig in i det, men jag skulle inte vilja ha det ogjort.

Vad är dina åsikter om framgångscoacher som t.ex Kjell Enhager & Anders Haglund? Livsviktiga eller bluffmakare?
Whatever floats your boat.
 
Vad har du för favoritband/artist?
Marilyn Manson  har jag haft ett band till sen länge och Ghost  är en ny kärlek, dessutom är jag svag för Kanye West, säga vad en vill om Kanye, men han blir aldrig förutsägbar och långtråkig.
 
Vad har du för favoritfilm(er) genom tiderna?
Många, älskar film! Unbreakable, Bram Stoker's Dracula, Deadpool är väl hyggligt lika och lika på samma gång?

Har du några favoritböcker/författare?
Älskar böcker också! Josh Bazell, Sören Bondeson, Jarett Kobek, Camilla Grebe.

Har du någon favorit TV-serie? Har du t.ex sett några av mina favoriter "The Walking Dead" eller "Game of Thrones" med favoriten Joffrey? Och kanske viktigast av allt, har du sett nya säsong 3 av Twin Peaks? Tycker du likt oss Tisselskogare att de 25 åren mellan säsong 2 & 3 var väl värt väntan?
Ja, sett alla, gillar alla. Rekommenderar Bosch och Marcela också.

Hinner du med att kolla några filmer i ditt späckade schema? Isåfall vore det intressant att veta om du har sett och gillar tex Punch Drunk Love, Royal Tennenbaums eller Birdman?
När jag flyger transatlantiskt till föreläsningar sätter jag på första filmen i samma stund systemet går på och kollar sen till de drar mig ur stolen efter vi landat, hinner beta av i stort sett hela utbudet med jämna mellanrum. Punch Drunk Love är bra, men jag gillar den galet storvulna filmen Magnolia som PTA gjord innan och gillar nog Grand Budapest Hotel mer än Royal Tennenbaums (även om Bill Murray är en favorit, men honom ser jag om med jämna mellanrum i fantastiska Groundhog Day). Birdman tyckte jag bäst om som idé, meta med Batman Keaton, filmen är helt okej. Jag kontrar med Watchmen och 300, som båda är underskattade i sin estetik.    

Under den senaste tiden har jag lyssnat mycket på Magnus Ugglas senaste album som har en betydligt mörkare ton än de övriga. Är detta album (Innan filmen tagit slut) något du själv lyssnat på och vad är isåfall din uppfattning?
Jag älskar Uggla! Men har bekännande nog inte hört senaste albumet, bakläxa för mig på den.

Som ett stort fan av svenska kriminalfilmer måste jag även passa på att fråga vem som är just din favorit? Den nerstämde Wallander, den desillusionerade Beck eller min personliga favorit Arne Dahl?
Jag kontrar med Hassel, gillade när jag växte upp (men inser att de inte skulle hålla för att se om idag) och gillar rebooten med Ola Rapace och gänget.

För att fortsätta lite på samma spår så var det ju inte så längesedan som den nya mörkare och hårdare Hassel hade premiär. Med en fullkomligt suverän och testosteronstinn Ola Rapace var det absolut ett av 2017 års största tv/film ögonblick (med ganska hård konkurrens av Twin Peaks säsong 3 och Farang, även den med Ola Rapace). Så frågan lyder givetvis om du har sett denna kanonserie och isåfall hur lyder ditt omdöme?
Hoppla, där kom den! Ja, me like very much.

Har du någon favoritdryck när du riktigt vill njuta av livet? Är det kanske ett glas rött som gäller eller är det thailändska guldet Mekong något som faller er i smaken? Eller varför inte en Mummelman?
Noll alkohol för mig, vi går inte alls bra ihop. Proteinpulver, mandelmjölk och havregryn kan jag däremot aldrig dricka mig mätt på. Den som skakar på huvudet har aldrig provat min blandning!

Som du kanske märkt ligger musik, film och litteratur mig väldigt varmt om hjärtat och speciellt svenskt då jag anser att det håller lite högre klass än det mesta. Vi har ju tex stoltheter som ABBA, Europe och Roxette att vara glada för inom musikens värld. Är detta något som faller dig i smaken?
Ja, jag gillar särskilt svensk litteratur, finns så mycket fantastiskt! Och tycker Ruben Östlund är riktigt skön. Till musikskatterna vill jag lägga Electric Boys, som aldrig fick det internationella genomslag de förtjänade och vår nya globala storhet Ghost.

(Foto: Studio Emma Svensson)