Mike Wead (Mercyful Fate/King Diamond)
Nästa intervjuoffer är en riktig gitarrhjälte vid namn Mike Wead, född och uppvuxen i Boden, Norrland. Under sin långa karriär har han bl.a varit med i Candlemass, Hexenhaus och Manninya Blade men för de allra flesta är det nog främst för sin medverkan i Mercyful Fate & King Diamond han är mest känd. Genom åren har vi Tisselskogare headbangat som vilddjur till samtliga dessa band så det var en stor ära att få ställa några frågor till Mike.
Vad sysslar du med just nu? Har du några nya spännande projekt på g? Något nytt med King Diamond/Mercyful Fate?
MF ligger fortfarande i dvala så där finns det tyvärr inte mycket nytt att rapportera men KD kommer inom kort att släppa en konsert-DVD som blir den första DVD'n någonsin från KD/MF. Det är ett stort projekt eftersom det inte bara blir en DVD, det blir en multiplattforms release dvs DVD,CD,LP. Pga detta så har det tagit lite tid att slutföra den men nu är den på "målrakan" så att säga. Vad det gäller mig personligen så håller jag alltid på med nåt lite projekt på sidan av KD/MF men dessa projekt kommer inte att se dagens ljus i det närmaste.
För oss Tisselskogare är det förstås välbekant att du under 80-talet var med i kultbandet Hexenhaus. Var du även med i "föregångaren" Manninya Blade under någon period?
Jo,det kan man säga att jag var, iaf på sätt och vis. När jag kom med i bandet så droppades "Blade" och gick endast under namnet Manninya. Lite längre fram byttes namnet helt ut till Hexenhaus. Det har ju gått ett stycke tid sedan dess men det är så jag vill minnas att det gick till.
Något som ofta brukar nämnas när det pratas om dessa band är att självaste E-Type spelat trummor i båda banden, men jag kan inte se att han har medverkat på någon platta? Spelade ni någonsin tillsammans i något av banden (båda banden har ju en historia av många medlemsbyten)?
Ja, vi spelade under en kort tid tillsammans. Det spelades in en förproduktionsdemo med låtar som senare kom att hamna på Hexenhaus debutplatta. Martin var en bra metal-trummis.
Jag vill minnas att jag läste någonstans att du samlade på tv-spel? Om detta stämmer, är det något speciellt du samlar på? Nintendo möjligen? Någon favoritklenod i samlingen?
Jag är helt klart en hardcore gamer. vad det gäller min spelsamling så har jag hyfsat många spel men inga riktigt extrema rariteter. Jag skulle nog gissa att "Parasite Eve" till PS1 och "Futurama" till PS2 är de spel i min samling som är svårast att hitta i bra skick. Idag har jag inte längre några Nintendo-prylar kvar även om jag har lirat lite Nintendo över åren. Jag spelar mest PS4 nuförtiden och då är det främst "Borderlands" serien som gäller. Jag är en hyfsad "Borderlands 2" spelare med runt 250k i Badass Rank, OP8 level. Jag har även spelat mycket "Resident Evil" genom åren, har nog faktiskt lirat de flesta olika versionerna av RE dock inte det sista "RE7" men det kommer jag säkert också plocka upp i framtiden. Andra spel som jag har spelat och uppskattat är: Fallout, Silent Hill, FarCry, Last of Us, Left4Dead mfl mfl.
Hur och när kom du på att du skulle kalla dig för Mike Wead?
Det liksom bara blev så. Jag hängde lite runt ett lokalt band i Boden; där jag är född, och några andra människor som inte kände mig så väl började för enkelhetens skull kalla mig "Micke Wead" förmodligen pga att de inte kände till mitt riktiga efternamn. Under åttio-talet så var det ju populärt bland svenska musiker att lägga sig till med artistnamn så när även jag skulle göra det så kändes "Mike Wead" som ett enkelt val. Jag har alltså ingen referens till jazz-tobaken med liknande namn men har fått den frågan så många gånger så att om jag hade fått en spänn för varje gång så hade jag kunnat förtidspensionerat mig för länge sedan.
Stämmer det att du var med i Candlemass när "Nightfall" spelades in? Varför fick du inget cred för detta på plattan isåfall?
Det stämmer bra. Jag var med i Candlemass under nåt år och så även under större delen av inspelningen av "Nightfall". När det var dax för mig att spela in gitarrsolon så kände både bandet och jag att det inte gick åt det håll som plattan behövde vad det gällde stil så jag bestämde mig för lämna bandet. Jag spelade en del komp och akustisk gitarr samt lite synth på plattan. Varför jag inte har fått cred för detta vet jag inte men efter alla dessa år så spelar det ingen roll. Jag skrev en lite outro-låt vid namn "Black Candless" och den har jag fått cred för, iaf på den amerikanska utgåvan.
Vilken av plattorna du medverkat på är du mest förtjust i? Personligen har jag alltid varit väldigt svag för Puppet Master, några tankar och åsiktet om denna klassiker?
Jag har medverkat på en hel del plattor, skulle tippa på runt 25 full-längds album och ungefär samma antal album med gäst-solon på någon eller några låtar, så det är lite svårt att peka på någon enstaka favorit. MF - 9, KD - Give me your soul...please, Hexenhaus - Dejavoodoo samt första Abstrakt Algebra är plattor som jag ibland kan lyssna på och uppskatta. Vad det gäller Puppet Master så tycker jag att det är en bra platta med en lysande story men jag föredrar GMYSP vad det gäller det musikaliska.
Vilken av alla King Diamond/Mercyful Fate plattorna är din personliga favorit? Någon favoritlåt?
MF - Don't break the Oath...Jag tycker hela plattan är fanststisk och har svår att välja någon enskild låt men "The Oath" och "Night of the Unborn" blir nog valen om jag måste välja. KD - Them...Jag gillar aggressiviteten och råheten på den plattan. Favo låtar "Tea" och "Twilight Symphony".
Har du några roliga minnen/anekdoter att berätta om från alla år med King Diamond & Mercyful Fate?
Efter så pass många år i samma band och så många resor världen runt så finns det massor av anekdoter coh minnen. Mitt problem är att jag har lite svårt att hålla isär vad som hände när och var det hände. Det är ju väldigt populärt bland musiker att skriva biografier nuförtiden så jag får väl ta hjälp av någon som kan locka fram minnen och sätta dem på pränt. Jag har ju sammarbetat med många band/artister så det finns nog en del att skriva om, både bra och dåligt, men det skulle nog bli mest "vanilj" eftersom jag inte gillar att "hänga ut" människor eller band.
Vad är ditt bästa samt värsta turnéminne?
Summan av alla bra minnen från turnélivet...alla trevliga fans jag har träffat, roliga konserter, spännande mat och resor adderas på nåt sätt ihop till det bästa. Men det värsta är enkelt att välja...under det senaste gigget i Mexico så avled en av våra medarbetare på hotellet. Det var en långtida och mycket nära vän till alla oss i bandet. Det ohyggliga minnet av den dagen kommer jag att minnas så länge jag lever. Visst har jag fått min beskärda del av inställda gig, sjukdom på turné, försenade flighter och bortappat bagage/gitarrer men allt detta bleknar i skuggan av vad som hände i Mexico.
Vad har du för favoritband/artist? Är det mest gammal klassisk hårdrock som gäller eller är du även inne på death/black metal?
Jag är "allätare" när det kommer till musik. Jag lyssnar på allt från svensk och utländsk pop/rock till jazz/blues till black metal. Jag drar kanske lite mer mot klassisk hårdrock men det beror lite på dagshumöret.
Vilken/vilka är din absoluta favoritplatta/plattor genom tiderna?
Black Sabbath - Sabbath bloody Sabbath och Porcupine Tree - In Absentia och Nevermore - Dead heart in a dead world är tre plattor som ajg alltid kommer tillbaks till.
Vad har du för favoritfilm(er) genom tiderna?
Det finns så otroligt många bra filmer att välja. Alien, Blues Brothers och Forrest Gump tycker jag väldigt mycket om.
Har du några favoritböcker/författare?
Den författare som ligger mig närmast om hjärtat är tveklöst Stephen King. Jag läste min första King bok när jag var 11 år och har hunnit med att läsa i runda slängar 40 av hans romaner och novellsamlingar. Vi har även många svenska författare som jag gillar. Så sent som för ett par dagar avslutade jag X - Den sista platsen av John Ajvide Lindqvist. Han har likt King en utmärkt förmåga att gestalta personer och är bra på socialrealism, sånt gillar jag i böcker.
Är du som många andra hårdrockare en stor skivsamlare? I så fall vore det intressant att veta hur många du ligger på och vilken du anser vara kronjuvelen i samlingen?
Nej, jag är ingen stor skivsamlare. Jag har väl några hundra LP och CD men är ingen aktiv samlare. Pärlorna i min samling är nog mina gamla Frank Marino & Mahogany Rush vinyler från början av sjuttiotalet.
Under den senaste tiden har jag lyssnat mycket på Magnus Ugglas senaste album som har en betydligt mörkare ton än de övriga. Är detta album (Innan filmen tagit slut) något du själv lyssnat på och vad är i så fall din uppfattning?
Jag har inte direkt lyssnat på nåt av hans album nyare än Den ljusnande framtid är vår från 1980 så därför kan jag inte yttra mig om detta.
Har du någon favorit TV-serie? Har du t.ex sett några av mina favoriter "Farang" eller "Game of Thrones" med favoriten Joffrey? Och kanske viktigast av allt, har du sett nya säsong3 av Twin Peaks? Tycker du likt oss Tisselskogare att de 25 åren mellan säsong 2 & 3 var väl värt väntan?
Nu blir du kanske förvånad men jag måste erkänna att jag inte har sett enda avsnitt från någon av de serier som du nämner. Jag har heller aldrig sett Sopranos, Lost, 24 etc. Det kanske låter som att jag aldrig tittar på serier men det gör jag faktiskt ganska ofta men då blir det nog lite "smalare" serier och inte det som är populärast för stunden. Serier som jag har uppskattat under senaste året är bland annat 112263, Dirk Gently, Stranger Things och Altered Carbon.
Hinner du med att kolla några filmer i ditt späckade schema? Isåfall vore det intressant att veta om du har sett och gillar tex Punch Drunk Love, The Royal Tennenbaums eller Birdman?
Jorå, Jag ser en hel del på filmer dock mest hemma och sällan på biograf. The Royal Tennenbaums står i DVD-hyllan och den är bra, något anorlunda men bra. De två andra du nämner har jag inte sett men Birdman står definitivt på "Att se listan". Nyare filmer som jag uppskattar är 10 Cloverfield Lane, Split och nyfilmatiseringen av Stephen Kings IT.
Som ett stort fan av svenska kriminalfilmer måste jag även passa på att fråga vem som är just din favorit? Den nerstämde Wallander, den desillusionerade Beck eller min personliga favorit Arne Dahl? Eller har den nya Hassel-serien/rebooten med en testosteronstinn Ola Rapace seglat upp som etta på tronen?
Jag är också en fan av svensk kriminalfilm/serier. Arne Dahl, som du nämner, tycker jag är väldigt bra speciellt första säsongen. Vad det gäller Beck så föredrar jag serien med Gösta Ekman i huvudrollen, detta är inte för att jag på något sätt tycker att Peter Haber är dålig i rollen som Beck men pga att serien med Ekman, till skillnad från Habers Beck, är baserad på böckerna om Beck. Vad det gäller den nya Hassel så anser jag att den är en "name only adaptation" eftersom den i princip bara delar namnet med sin förelaga. Hassel serien med Lars-Erik Berenett är i min smak betydligt bättre även om den med dagens mått bitvis känns lite seg och långsam. Jag har lite svårt att nämn en enda favorit då jag tycker att det finns många sevärda svenska krim-serier. Jag gillade första säsongen av Bron, Johan Falk (när Kinnaman var med) och Alex med Dragomir Mrsic i huvudrollen, för att nämna några få.
Har du någon favoritdryck när du vill riktigt njuta av livet? Är det den klassiska hårdrocksstilen med Jack Daniels som gäller eller är det thailändska guldet Mekong något som faller dig i smaken? Eller varför inte en exotisk Mummelman?
När det kommer till dryck så är jag nog ganska vanlig i mina val...öl, kaffe, apelsinjuice och ibland ett glas kallt rosévin. Jag dricker sällan mjölk och i stort sätt aldrig läskeblask. När det gäller öl så är jag trots rådande trend inte en fan av IPA, jag dricker hellre en god lager eller stout.
Som du kanske märkt ligger musik och film mig väldigt varmt om hjärtat och speciellt svenskt då jag anser att det håller lite högre klass än det mesta. Vi har ju tex stoltheter som ABBA, Europe och Roxette att vara glada för inom musikens värld. Är dessa band något som faller dig i smaken?
ABBA, Europe och Roxette har gjort mycket kvalitativ musik men även fört ut svensk musik i världen. Detta är något jag respekterar väldigt mycket. Dessa tre band har visat att Sverige är en musik-nation att räkna med och har därigenom gjort det lite lättare för alla oss andra svenska musiker. Detta är jag tacksam för och det är nog också många andra svenska musiker med mig.
(Foto: Maja Vikström)