Rickard Sjöberg

För runt 15 år sedan, på den tiden då Svennis och fotbollsdomaren Anders Frisk var på löpsedlarna, så var det utöver dessa herrar också Rickard Sjöberg som stod för mycket av rubrikerna. Vi minns speciellt det falska ryktet om att han skulle ha gjort kronprinsessan Victoria gravid och så bytte ju ”Vem vill bli miljonär” format till ”Postkodmiljonären” och Rickard som var programledare blev ett namn på allas läppar, så även på TC-kontoret. Nu har det blivit över otroliga 1.100 avsnitt och vi tyckte verkligen att det var på tiden för en liten intervju med den nyblivna 50-åringen.

Du fyllde 50 år i somras. Grattis! Hur känns det att ha passerat den milstolpen?
Det känns toppen! Egentligen är det inte så stor skillnad jämfört med 49 men jag har märkt att tankarna har förändrats en del. Man skulle kunna sammanfatta det med att ”framtiden känns mycket närmare nu än tidigare”...

Har du något eller några favorit-minnen från alla åren med Postkodslotteriet och programmet Postkodsmiljonären? Vad är det värsta som har hänt?
Vi har spelat in över 1100 program sedan hösten 2005 så det har ju hänt massvid av fantastiska saker. De tolv miljonvinsterna är ju alla fina minnen tack vare extraordinära prestationer och kunskap. Men visst har mindre lyckade deltagare också satt sina spår. Och en del skrattanfall förstås. Jag blir ofta påmind om Dr Dre, Fuck you och Stig till exempel. Det värsta som har hänt är lättare. För några år sedan dog en man i publiken under pågående inspelning. Vi avbröt och jag gjorde konstgjord andning tillsammans med deltagaren i Heta stolen i väntan på ambulansen. Han var tidigare hjärtopererad och läkarna som kan sa att han förmodligen dog direkt innan vi påbörjade HLR.

Har du någon gång blivit förväxlad med media-profilen och sångaren Rickard Söderberg, som har ett snarlikt namn?
Haha! Ja, det har hänt. Men bara i skriftlig form i något mail eller instagraminlägg, aldrig till utseendet. Vi är ju ganska olika till utseendet. Men det har varit hedrande att bli förväxlad med en operastjärna och extraordinär människa, om än bara för en kort stund.

Jag hörde en historia en gång om att du fick chansen att intervjua Ozzy Osbourne men tackade nej. Stämmer det? Isåfall, varför tackade du nej? Vad var det för program? Ge oss alla detaljer.
Det stämmer. Under 1997 var jag hallåa på TV4 och på fredagar spelade vi ibland in programpresentationen tillsammans med svenska och utländska stjärnor som var på besök. Det handlade om små snuttar på cirka mellan 30 och 60 sekunder. Vi kallade det Fyrans Fredag och jag fick träffa, Harrison Ford, David Copperfield, Janet Jackson och Pierce Brosnan för att nämna några. När erbjudandet kom att få intervjua Ozzy tackade jag nej. På den tiden var han väldigt starkt förknippad med mörka krafter efter diverse märkliga händelser på scen tillsammans med Black Sabbath. I dag skulle de kanske inte verka så stötande som då, men det var tillräckligt för mig att tacka nej. Anledningen var inte att jag inte vill intervjua honom. Det ville jag hemskt gärna. Men det kändes fel att göra det i det korta och snuttifiernade format jag hade att tillgå. Vi skulle aldrig hinna prata om allt det jag ville prata om utan det skulle bara ha blivit ett reklamfönser för någon som jag uppfattade som ett dåligt föredöme på många sätt.

Ytterligare ett rykte som gick för väldigt många år sedan var ju att du skulle ha gjort kronprinsessan Victoria gravid. Någon aning om hur detta rykte uppstod och vad var din första tanke när du hörde talas om detta?
Jag vill inte kommentera detta falska rykte igen.

En sak jag fortfarande minns från en intervju med dig är från tiden då väggarna på T.C-Redaktionen var "tapetserade" med diverse tidningsartiklar som handlade om dig (som sagt, du är populär i Tisselskog) och detta minne handlar om öl. Du berättade att du inte kunde dricka en lättöl för den kom upp lika snabbt. Stämmer detta, alltså att du spytt efter en lättöl? Om du av någon anledning fått för dig att prova igen undrar jag om du fortfarande tycker att det smakar lika äckligt?
Haha! Nja, det stämmer delvis. Jag svepte en öl i tonåren … och fick upp den lika snabbt igen. Men det kom inte upp något mer än ölen som just intagits, så det känns lite fel att kalla det för att spy. Jag skulle nog klara det bättre idag men smaken är oförändrad. Jag avskyr verkligen smaken av öl.  

Postkodslotteriet skänker ju sitt överskott till ideella organisationer, vilket de flesta nog är överens om är betydligt mer sympatiskt än att som många bolag behålla vinsten själva. Dock så uppfattar vissa det som att marknadsföringen och upplägget av lotteriet är mer moraliskt tveksam. Budskapet ”Vinn tillsammans med dina grannar” kan ju lätt tolkas på ett mörkare sätt, baksidan är att det kan uppfattas som ”Om du inte är med och grannarna vinner kommer du att ångra dig”, vilket ju är en skillnad mot de flesta andra lotterier då man ju t.ex. aldrig får veta om man hade vunnit eller förlorat om man hade köpt en Trisslott som man väljer att hoppa över. En reklamfilm för Postkodslotteriet tycks också anspela på detta, där en ensam man går omkring och är ledsen medan alla omkring honom firar sina vinster. Även om denna reklam har ett lyckligt slut då mannen får en lott i slutet så tycks den väldigt starkt spela på rädsla för vad som händer om man inte är med i Postkodslotteriet, vilket inte direkt känns som en särskilt positiv bild att måla upp och en moraliskt tveksam marknadsföring. Har du några känslor eller åsikter om detta?
Jag har hört den här typen av invändningar några gånger. Reklam i allmänhet är känsligt och reklam för till exempel lotterier och spel i synnerhet. Detta eftersom det handlar om pengar vilket väldigt många har en knepig relation till. Speciellt när det handlar om andras pengar. Min inställning är att det finns en grundlag som gäller ALLA lotterier, inklusive Postkodlotteriet. Den lyder: "Är du med kan du vinna. Är du inte med kan du inte vinna.”

Vad har du för favoritfilm(er) genom tiderna?
Oj! Det blir svårt. Hur många jag än nämner kommer jag att glömma någon. Men jag börjar med Gökboet och Nyckeln till frihet. Sedan var jag superförtjust i 80-talsfilmerna Soul man, Big,  Breakfast club och Ferris Buellers day off. Big Fish är en annorlunda och fantastisk film. Den senaste filmen som verkligen påverkade mig var Green Book.

Har du några favoritböcker/författare?
Jag nöjer mig med att nämna två böcker som är väldigt långt från varandra. Liftarens guide till galaxen av Douglas Adams och En ny jord av den tyske filosofen Eckhart Tolle.

Vad har du för favoritband/artist?
Min musikaliska husgud har alltid varit Sting.

Som den hårdrockare jag är vore det väldigt intressant att veta om det finns något inom denna genre du tänder till på? Har du möjligen även utforskat death & black metal eller är det i så fall mest klassisk hårdrock som gäller? Några favoriter?
Ja faktiskt finns det lite rock på mina listor. I början av 80-talet när jag blev tonåring gick jag från att lyssna på Wisex och operasångaren Håkan Hagegård till Bon Jovi, Saga och Slade. Mer rebellisk än så var jag nog inte. Idag gillar jag också en hel del rock men den måste vara melodiös. Det finns en hel del melodiösa grupper/låtar som jag samtidigt uppfattar som ganska tunga. I min träningslista har jag till exempel: Disturbed, Foo Fighters, Eminem och Godsmack.

Under den senaste tiden har jag lyssnat mycket på Magnus Ugglas senaste album som har en betydligt mörkare ton än de övriga. Är detta album ("Innan filmen tagit slut") något du själv lyssnat på och vad är i så fall din uppfattning?
Jag är ledsen. Jag har inte hört den i sin helhet. Men jag håller med dig, jag har också fått intrycket av att herr Uggla vågar visa mer och mer sårbarhet ju äldre han blir.

Har du någon favorit TV-serie? Har du t.ex. sett några av mina favoriter "The Walking Dead" eller "Game of Thrones" med favoriten Joffrey? Farang (TV 4 Succe med Ola Rapace)? Och kanske viktigast av allt, har du sett nya säsong 3 av Twin Peaks? Tycker du likt oss Tisselskogare att de 25 åren mellan säsong 2 & 3 var väl värt väntan?
Jag har faktiskt inte sett någon av de serier du nämner. En serie som jag följt de senaste åren är Blacklist. Jag älskar James Spader som skådespelare. Det spelar ingen roll att ploten börjar bli urvattnad. Sedan gillade jag White Collar, Ozark, The Americans med flera.

Hinner du med att kolla några filmer i ditt späckade schema? I så fall vore det intressant att veta om du t.ex. har sett och gillar Punch Drunk Love, Royal Tennenbaums eller Birdman?
Sorry! Inte sett dem heller. Men visst hinner jag kolla en del på film. När jag jobbar gör jag det ofta i koncentrerade perioder som följs av väldigt lediga perioder. Sedan tycker jag att det är skön avkoppling även i inspelningsperioder av avsluta dagen med en film eller serie. Om jag inte fastnar framför NHL-hockey, amerikansk fotboll eller baseball förstås.

Som ett stort fan av svenska kriminalfilmer måste jag även passa på att fråga vem som är just din favorit? Den nerstämde Wallander, den desillusionerade Beck eller min personliga favorit Arne Dahl? Eller har den nya Hassel-serien med en testosteronstinn Ola Rapace seglat upp som etta på tronen?
Den gamla Wallander med Rolf Lassgård vinner i jämförelsen du gör. Och det med lätthet. I övrigt har jag faktisk ganska svårt för svenska serier och filmer. Jag vet inte riktigt vad det är som får mig att inte gå igång på det. Jag kanske tycker att skådespeleriet ofta blir just skådespeleri. Det har jag svårt för.

Har du någon speciell dryck som du njuter lite extra av vid speciella tillfällen? Kanske ett glas rött uppskattas eller kan det även slinka ner lite Mekong eller Mummelmann emellanåt?
Nej, inga starka saker för mig. Jag har alltid varit helnykterist. Med ett undantag är bäst att tillägga. När jag var 23 år bad jag mina kompisar att ”ta mig hela vägen”. Jag såg det som ett vetenskapligt test så att jag skulle veta vad jag tackade nej till som nykterist. De infriade sitt löfte och jag var ganska likgiltig till upplevelsen och på den vägen är det. Bubbelvatten, caffe cortado och färskpressad apelsinjuice duger gott för mig.

Som du kanske märkt är musik och film något som ligger mig väldigt varmt om hjärtat och speciellt svenskt då jag anser att det håller lite högre klass än det mesta. Vi har ju bl.a. stoltheter som ABBA, Europe och Roxette att vara glada för inom musikens värld. Är detta något som faller dig i smaken?
Ja visst! Eller kanske snarare föll mig i smaken. Det är inget jag lyssnar regelbundet på nuförtiden.

(Foto, Första bilden: Mathias Otterberg, Andra bilden: Bertil Strandell)