Simon Bank
Vi har tidigare pratat om rockstjärnorna på Aftonbladets sportredaktion (Bank, Niva, Bjurman m.fl) och ända sedan vi startade denna sida har vi drömt om en intervju med den kanske största stjärnan av dem alla - Simon Bank, välförtjänt vinnare av krönikörallsvenskan både 2005 & 2010. Så äntligen dags att höra vad sveriges bäste Sportkrönikör har att säga om allt från Zlatan till hårdrock. Och gällande Börjes fanklubb kommer det mer info till hösten.
Vad sysslar du med just nu? Sitter du och filar på någon ny krönika eller har du något annat spännande på G?
Precis i detta nu sitter jag i skarven mellan ett pågående brett Aftonbladet-projekt som inte kommer att synas i spalterna – och planering av en podd-inspelning tillsammans med Johanna Frändén. Det är ju en lite lugnare del av säsongen, i väntan på att den svenska och internationella fotbollen krockar med full kraft.
Är det främst fotboll som du brinner för inom idrotten eller har du fler favoritsporter?
Skulle säga att 99 procent av min idrottskonsumtion går åt till fotboll. Det är där jag har min lust. Det finns ett par andra sporter jag verkligen älskar, av olika skäl, men jag prioriterar oftast bort dem ändå. Bandyn har jag med mig som ett arv, handboll har jag alltid gillat, pingis var min andrasport som utövare – och simning har jag fastnat för som journalist.
Vad är det häftigaste/roligaste du varit med om under alla år som journalist? Något favoritminne som du aldrig kommer att glömma?
Allt flyter ju ihop, det som är journalistiskt starkast behöver ju inte vara det upplevelsemässigt starkaste, och vice versa. Men det finns en arbetsdag jag gärna återvänder till när jag tycker jobbet är lite grått: jag hängde i Johannesburg, sprang in i Noel Gallagher vid frukosten, besökte Soweto vid lunch, såg Iniesta avgöra en VM-final framåt kvällen. I got to say it was a good day.
Här i Tisselskog är det ett faktum att när det kommer till krönikor så är det Bank & Niva som gäller och alltid erbjuder det lilla extra. Jag skulle faktiskt vilja säga att ni närmast nått "rockstjärnestatus" här i bygden (Börje här på redaktionen har faktiskt t.o.m. planer på att starta en Bank & Niva-fanklubb). Har ni någon gång känt av att ni faktiskt besitter denna "rockstjärnestatus"?
Haha. Utöver Börje är det tunnsått, han får fan driva på lite där. Jag kan ärligt säga att Erik är en stjärna, är man ute på svenska fotbollsarenor är det mer regel än undantag att han är det hetaste selfie- eller autografobjektet på plats, spelare och tränare inräknade. Han är stjärna, jag är hans råddare.
Personligen anser jag att du under senare år högst oförtjänt kommit lite i skymundan av t.ex. Niva och nykomlingen Noa Bachner på Expressen (Bachner som f.ö erkänt att du är en av hans största förebilder). Jag tror att det finns många förklaringar, bl. a. har du ju inte några sociala medier, något som säkerligen gör att du "tappar" några yngre läsare och det har ju hänt en del i branschen sedan 2005. Vad tycker du själv, är intresset för just krönikor fortfarande lika stort eller gäller det att synas på andra sätt?
Jag tror absolut att man ska försöka bygga sig bredare plattformar om man vill bibehålla en position. Publiken konsumerar poddar, twitter eller instagram i mycket högre grad än att de bara läser texter i en tidning. Erik och Noa är grymma på att utveckla de mötesplatserna. Att jag valt bort det beror ju inte på att jag inte fattat att det är en nyckel för att vara relevant i det nya mediala landskapet.
Vem av alla personer du kommit i kontakt med som journalist anser du vara den trevligaste/roligaste samt otrevligaste/jobbigaste att intervjua?
Svinsvårt. Det enda jag vet är att Zlatan Ibrahimovic skulle placera sig högt i alla de där kategorierna. Han kan vara allt, nästan samtidigt. Det är en del av allt som gör honom så fascinerande.
Vad hade du tyckt om en Zlatan-comeback i landslaget lagom till EM? Hade det ökat Sveriges chanser att gå långt?
Jag tror faktiskt inte det. Inte för att han inte skulle platsa (det skulle han såklart), men för att landslaget vänt blad i sitt sätt att fungera. De är ett annat lag nu, jag tycker att de ska få vara det.
Vad tycker du om att det klassiska VM/EM uppläget kommer att ändras framöver? Jag tänker förstås på det faktum att nästa VM kommer att spelas på vintern och nästa EM spelas på 13 olika städer runt om i Europa istället för att arrangeras av ett land (eller två länder) som tidigare?
Det är sinnessjukt, det är allt man kan säga om det. Eller, kanske inte det där med vinterspel - jag är inte principiellt emot att VM ska kunna spelas på platser med andra klimat - men att man skapar hybrid-mästerskap av rent geopolitiska och ekonomiska skäl är sinnessjukt. Logiskt och sinnessjukt. Det är det som gör det så sorgligt.
Dags för en fråga jag utan att överdriva har funderat på i mer än 10 år. Jag minns att vid något EM eller VM att du (eller om det kan ha varit någon annan på Aftonbladet, eftersom tiden gått är jag inte längre helt säker på vem) hade en lista på kanske tio lag om vilka du höll på, och i vilken ordning. För det första var inte Sverige på förstaplatsen vilket leder till den självklara funderingen om varför du inte först och främst håller på Sverige? Och sen undrar jag även om listan ändras från turnering till turnering beroende på t.ex. vilka spelare som är med i lagen? Eller vad är det som avgör hur listan ser ut?
Känner faktiskt inte alls igen det där, så det var säkert någon annan. Det stämmer nog att jag är ganska flexibel med sympatier när det gäller landslag, det beror rätt mycket på vilken generation eller tränare eller berättelse de kommer dit med. Jag blir alltid glad när Frankrike vinner, gillar ofta England, men det är klart att jag först och främst är svensk.
Vad har du för favoritfilm(er) genom tiderna?
Kommer och går, rätt mycket. Skulle jag ringa in något slags filmsmak så finns den i en triangel med Les Parapluies de Cherbourg, 1900 och nåt välproducerat ++++-bra från Hollywood där Matt Damon springer väldigt fort.
Har du några favoritböcker/författare?
Hur mycket som helst. Två böcker som betytt en hel del: Om Godheten, Orons bok, Vem har dödat min far. Ett knippe författare: Kyrklund, Gombrowicz, Weiss, Stridsberg, Pessoa, Stig Larsson.
Förutom att läsa dina krönikor har det under alla år blivit mycket Stephen King på redaktionen. Eftersom jag vet att din Club Calcio-kollega Marcus Birro också är ett stort King-fan är nyfikenheten stor om huruvida du är ett fan eller ej? Kanske du i alla fall plöjt någon i ungdomen? Någon favorit?
King är ingen blind fläck, men jag har nog inte läst honom sedan jag var femton.
Vad har du för favoritband/artist?
Lyssnar inte riktigt på det sättet länge. Det är mer spellistor som rullar runt, kan väl kolla på det jag lyssnade mest på 2019… Future, Joel Alme, Lorentz, Songhoy Blues, Kompromat, Weyes Blood, Håkan. Är väl nåt slags bild av min smak i alla fall.
Som den hårdrockare jag är vore det också väldigt intressant att veta om det finns något inom denna genre du tänder till på? Har du möjligen även utforskat death & black metal eller är det i så fall mest klassisk hårdrock? Några favoriter?
Sorry, köpte så klart Metallica när jag var tonåring, hade någon Entombed-skiva, men det var väl aldrig min grej.
Under den senaste tiden har jag lyssnat mycket på Magnus Ugglas senaste album som har en betydligt mörkare ton än de övriga. Är detta album ("Innan filmen tagit slut") något du själv lyssnat på och vad är i så fall din uppfattning?
Inte hört alls, tror jag. Men Uggla behöver mer mörker.
Har du någon favorit TV-serie? Har du t.ex. sett några av mina favoriter "The Walking Dead" eller "Game of Thrones" med favoriten Joffrey? Och kanske viktigast av allt, har du sett nya säsong 3 av Twin Peaks? Tycker du likt oss Tisselskogare att de 25 åren mellan säsong 2 & 3 var väl värt väntan?
Twin Peaks sträcksågs! Och stämningarna hade ju klarat inkapslingen, var som att åka tidsmaskin till tidiga tonåren igen. Fint. Har inga spännande tips annars, alla har väl koll. Repeat-såg West Wing när de kom, älskade Succession. Big Little Lies var välskrivet. Äh, gud vilka trista svar. Förlåt.
Hinner du med att kolla några filmer i ditt späckade schema? I så fall vore det intressant att veta om du t.ex. har sett och gillar Punch Drunk Love, Royal Tennenbaums eller Birdman?
Älskar Wes Anderson-estetiken, de andra tror jag inte att jag sett. Adam Sandler hade jag som guilty pleasure-skådis förr, tror jag sett Billy Madison tio gånger. Filmtittandet har tagit rätt mycket stryk av småbarnsåren annars.
Som ett stort fan av svenska kriminalfilmer måste jag även passa på att fråga vem som är just din favorit? Den nerstämde Wallander, den desillusionerade Beck eller min personliga favorit Arne Dahl? Eller har den nya Hassel-serien med en testosteronstinn Ola Rapace seglat upp som etta på tronen?
Är svag här, är dålig på att både se och läsa deckare. Beck har jag sett en del, men mest för att det är svårt att inte se Beck om man har TV4 i sin tv.
Har du någon speciell dryck som du njuter lite extra av vid speciella tillfällen? Kanske ett glas rött uppskattas eller kan det även slinka ner lite Mekong eller Mummelmann emellanåt?
Absolut rött. Grenache-viner generellt, nästan allt från Priorat, och hellre tungt franskt än översött italienskt.
Som du kanske märkt är musik och film något som ligger mig väldigt varmt om hjärtat och speciellt svenskt då jag anser att det håller lite högre klass än det mesta. Vi har ju bl.a. stoltheter som ABBA, Europe och Roxette att vara glada för inom musikens värld. Är detta något som faller dig i smaken?
Det är duktiga orkestrar, allihop. Men jag köpte inte deras skivor.