Stefan Holm

Det är inte var dag vi får en intervu med en olympisk guldmedaljör, men nu är det dags igen (vi har ju sedan tidigare också gjort en intervju med Jörgen Jönsson). Vi tar oss tilbaka till ett klassiskt sportögonblick - Sommaren 2004, Aten OS och höjdhoppsfinalen. Hela Tisselskog (och Sverige) står stilla när Stefan Holm klarar 2,36 i sitt andra försök och tar ett efterlängtat OS-guld. Eftersom Stefan precis släppt sin bok ”Svenska Sportbitar”, där han byggt upp klassiska idrottsögonblick i Lego-bitar (vi rekommenderar verkligen er att ta en titt i denna!), tyckte vi det var en bra idé med ett litet snack. Varsågoda, här är Forshagas (tillsammans med hårdrockarna i Gehennah & Vomitory) stolthet Stefan Holm!

Vad sysslar du med just nu? Några nya spännande projekt på G?
Mitt huvudsakliga syssla just nu är att vara tränare, jag har en grupp med tio höjdhoppare som jag försöker styra upp och få att hoppa högre. Bortsett från det sitter jag med i Internationella Olympiska Kommittén och för de aktivas talan där – och hoppas på att kunna hjälpa till att få vinter-OS 2026 till Stockholm.

Det är ju ingen hemlighet att du är allmänt sportintresserad så frågan om vad du anser vara det största sportögonblicket under den tid då du hängt med i idrotten känns oundviklig. Låt höra!
Fotbolls-VM 1994 och det svenska bronset där är nog ändå favoriten totalt sett med svenska ögon. Men den absolut häftigaste som jag upplevt live, och som inte är svenskt, är nog när Cathy Freeman vann OS-guld på 400 meter inför hemmapubliken i Sydney 2000.

Vad är ditt bästa minne från din egen karriär? Själv minns jag det som igår när Muhlmax-lådan fick jobba på högvarv då höjdhoppsfinalen från Aten OS presenterades i storbild mot "Prästegårdslagårn" och hela Tisselskog stod stilla.
Det är ju OS-guldet, helt klart. Det var något jag hade siktat på länge och drömt om ännu längre. Att det dessutom råkade bli en dramatisk tävling får väl ses som ren bonus antar jag.

Har du några roliga anekdoter att berätta om från alla år som höjdhoppare i den absoluta världseliten?
Det absolut märkligaste som hände mig under min karriär var ju när ryske höjdhopparen Ivan Ukhov hoppade (eller snarare försökte hoppa…) berusad i Lausanne 2008, finns ett par klipp med det på YouTube för den som vill se. Dock ska det väl sägas att Ukhov efter det onekligen skärpte till sig ett snäpp och han är ju en av världens största höjdhoppare genom tiderna med både OS-guld och flera andra stora meriter.

Med tanke på ditt stora intresse för Lego är jag nyfiken på om du sett "Lego the Movie" med Emmet & superskurken Lord Business? Själv tycker jag den är grymt charmig och precis som Lego kan underhålla barn som vuxen.
Den har jag sett ett antal gånger och jag gillar verkligen hur de fick ihop det i slutändan.

Har du något specialområde inom Lego? Alltså, är det något speciellt "område" du samlar på eller är det främst att bygga egna skapelser likt en sann "mästerbyggare" som lockar?
Jag har väl mest var en City-samlare om jag tittar på officiella set. Men nu för tiden är det mest egna byggen som är grejen, jag köper inte så många färdiga set längre, utan samlar istället på mig lösa bitar att bygga egna saker av.

Jag läste ganska nyligen om ditt & Sjöbergs "bokbråk" och även om det inte var något allvarligt så känns det ändå inte helt som att det enbart är med "glimten i ögat" från hans sida? Det känns väl egentligen alltid som ni har haft en lite "frostig" relation? Jag misstänker att Sjöberg varit en idol för dig då du var yngre och någon du sett upp till? Känns det då extra tråkigt med dessa "bråk"?
För egen del har jag sedan länge lagt allt tjafs med Patrik Sjöberg bakom mig, att han ändå väljer att fortsätta (till och med när jag de facto hyllar honom i en bok) säger betydligt mer om honom än något annat.

Läste även om något bråk med Anders Timell på Twitter? Har det lugnat ner sig nu?
Eftersom Anders Timell irriterade sig på att jag drog ordvitsar på Twitter och tydligen inte visste hur han skulle sluta följa mig så blockade jag honom där, då började han irritera sig på mitt Instagram-konto istället och när jag blockade honom där också så blev han tydligen så ledsen att han var tvungen att låta Expressen veta det så att de kunde skriva en artikel om det. Men eftersom Timell inte synts i TV eller hörts i radio det senaste året verkar han ha större problem än mina sociala medier nu för tiden...

Åter till ditt (och vårt) sportintresse. Under t.ex Fotbolls & Hockey-VM så sitter ju de flesta av oss och hejar på Sverige i tv-sofforna. En arbetskollega har dock en väldigt underlig böjelse: Han håller på Ryssland (utan att ha någon giltig orsak som t ex rysk släkt, han har inte ens varit i Ryssland) och hoppades att de och inte Sverige skall vinna VM. Finns det något råd du kan ge för att försöka få något vett i honom, eller är det bara att diagnostisera honom som ett hopplöst fall av vansinne?
Själv håller jag sedan barnsben alltid lite extra på Brasilien när det vankas fotbolls-VM, utan att ha någon släkt där, så vi är nog lite vansinniga båda två i så fall ;-)

Vad har du för favoritband/artist?
Jag har alltid haft Mauro Scocco som husgud och lyssnat väldigt mycket på Kent genom åren, dessvärre kommer ju inte Scocco med så mycket nytt nu för tiden och Kent har ju lagt ner verksamheten helt. Men det finns alltid gammalt material att lyssna på.

Som den hårdrockare jag är vore det väldigt intressant att veta om det finns något inom denna genre du tänder till på? Har du möjligen även utforskat death & black metal eller är det isåfall mest klassisk hårdrock som gäller? Några favoriter?
Nej, tyvärr inte… ska väl möjligen vara Metallica då, men jag vet inte ens om de fallar innan för den ramen.

Vi fortsätter lite i samma stil.. Känner du till banden Gehennah & Vomitory? Anledningen till att jag frågar om just dem är ju för att de precis som dig är från Forshaga (de borde väl rimligen även vara i samma ålder som dig). Vi Tisselskogare som gillar både sport och hårdrock hävdar ju att de tillsammans med dig är Forshagas stoltheter!
Känner till dem gör jag ju, är mer eller mindre bekant med några av medlemmarna i banden, däremot är det tyvärr inget som jag lyssnar på.

Vad har du för favoritfilm(er) genom tiderna?
Tidernas bästa film är ”Tillbaka till framtiden”, så är det bara.

Har du några favoritböcker/författare?
Jag läser det mesta och försöker verkligen bredda mitt läsande, men måste jag nämna ett par favoritförfattare så säger jag Jeffrey Archer, Lee Child och Frederick Forsyth (för att ta dem i bokstavsordning).

Lite på samma spår, såg att du plöjt massa Nesbø-böcker? Någon favorit?  (Rödhake & Snömannen placerar sig nog i min topp). Gillar du några av våra favoriter Ajvide Lindqvist/Arne Dahl/Stephen King/Kåre Hallden också? :)
Nesbø gillar jag allt av, även om han kan bli onödigt blodig ibland, svårt att välja någon enskild favorit faktiskt, men det är verkligen en författare att rekommendera. Ajvide Lindqvist har jag inte läst något av, men borde göra det, Arne Dahl gillar jag skarpt, framförallt för det rent språkliga, Stephen Kings bok om Kennedymordet är en personlig favorit. Kåre Halldén har däremot gått mig helt förbi.

Under den senaste tiden har jag lyssnat mycket på Magnus Ugglas senaste album som har en betydligt mörkare ton än de övriga. Är detta album (Innan filmen tagit slut) något du själv lyssnat på och vad är isåfall din uppfattning?
Nej, det har jag faktiskt helt missat, och även om jag inte lyssnat supermycket på Uggla genom åren så måste ändå sägas att han är en mycket begåvad textförfattare. Så jag kan reda nu lova att rota fram hans senaste album på Spotify.

Har du någon favorit TV-serie? Har du t.ex sett några av mina favoriter "The Walking Dead" eller "Game of Thrones" med favoriten Joffrey? Farang (TV 4 Succe med Ola Rapace)? Och kanske viktigast av allt, har du sett nya säsong 3 av Twin Peaks? Tycker du likt oss Tisselskogare att de 25 åren mellan säsong 2 & 3 var väl värt väntan?
Jag ser otroligt lite på TV faktiskt, den senaste serie som jag slaviskt följde var ”Vänner” och den tog slut för fjorton år sedan, så det säger väl det mesta. Faktum är att jag inte ens har ett Netflix-konto… Det enda jag egentligen ser på TV nu för tiden är ”På spåret” på SVT och ”QI” och ”Would I lie to you” på BBC.

Hinner du med att kolla några filmer i ditt späckade schema? Isåfall vore det intressant att veta om du har sett och gillar tex Punch Drunk Love, The Royal Tennenbaums eller Birdman?
”The Royal Tenenbaums” började jag titta på en gång, men fattade aldrig storheten med den och stängde av den drygt halvvägs… så mest blir det väl att jag slötittar på någon film om TV’n råkar stå på här hemma, men jag har åtminstone sett både ”Bohemian Rhapsody” och ”First man” på bio i höst, alltid något.

Som ett stort fan av svenska kriminalfilmer måste jag även passa på att fråga vem som är just din favorit? Den nerstämde Wallander, den desillusionerade Beck eller min personliga favorit Arne Dahl? Eller har den nya Hassel-serien med en testosteronstinn Ola Rapace seglat upp som etta på tronen?
Jag har faktiskt inte sett något av dem… men rent litterärt är Arne Dahl favoriten även om de riktiga böcker om Martin Beck, de som Sjöwall/Wahlöö skrev en gång i tiden, naturligtvis är klassiker i den genren.

Har du någon speciell dryck som du njuter lite extra av vid speciella tillfällen? Kanske ett glas rött uppskattas eller kan det även slinka ner lite Mekong eller Mummelmann emellanåt?
Ett glas nypressad apelsinjuice är alltid svårslaget, eller kallt vatten i Våxnäshallen när man tränar hårt. Jag har ett par flaskor whisky här hemma, men det var längesen jag drack något. Vin funkar till maten någon gång ibland, men jag kan inte säga att jag har någon speciell favorit.

Som du kanske märkt ligger musik och film mig väldigt varmt om hjärtat och speciellt svenskt då jag anser att det håller lite högre klass än det mesta. Vi har ju tex stoltheter som ABBA, Europe och Roxette att vara glada för inom musikens värld. Är dessa band något som faller dig i smaken?
ABBA funkar ju alltid, så är det bara (och jodå, jag lyckades masa mig iväg och se ”Mamma Mia 2” på bio i somras). Europes ”The Final Countdown” är en klassiker på all världens höjdhoppsgalor även om det inte är något personligt favoritband. Sett till svenskt på senare tid tycker jag i så fall att både Avicii och Robyn smäller väl så högt.